Språktester för små barn kan bli obligatoriska

I regeringens nya initiativ för barns framtid planeras obligatoriska språkscreeningar för att stärka små barns svenska språkutveckling. Satsningen motiveras med att tidiga insatser har avgörande betydelse för barns framtida möjligheter, framkom det vid ett tillkännagivande från regeringen på onsdagen.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) betonar vikten av språkkunskaper för barns övergripande utveckling och framtidsutsikter.

”Språket är så viktigt för barns möjligheter till hälsa, till relationer, till delaktighet. Och vi vet att tidiga insatser spelar en väldigt, väldigt stor roll,” säger Forssmed i samband med presentationen av den nya utredningen.

Exakt vilken åldersgrupp screeningen kommer att omfatta är ännu inte fastställt utan överlämnas till utredarna. Socialministern uppskattar dock att det troligen kommer att handla om barn i åldrarna två och ett halvt till tre år. Den exakta utformningen av språktesten och vilka kunskapsnivåer som ska bedömas kommer också att preciseras inom ramen för utredningsarbetet.

En av utmaningarna med den föreslagna språkscreeningen är att små barn utvecklas i olika takt, vilket gör det svårt att etablera en enhetlig standard för vad som utgör ”tillräckliga kunskaper”. Forssmed medger att detta är en komplicerad fråga som utredarna noggrant behöver analysera.

”Det är ju en fråga för utredarna att titta på, och också se vilka undantag man ska ha från den här screeningen. Det kan ju vara personer som av olika skäl inte har förutsättningar att kunna genomgå en sådan sak,” förklarar han.

Enligt regeringens direktiv ska språkscreeningen omfatta samtliga små barn som är folkbokförda i Sverige, trots att motivet bakom initiativet delvis är att adressera de geografiska skillnader i språkkunskaper som observerats runt om i landet. Detta universella angreppssätt avser att säkerställa att alla barn med språkutmaningar identifieras, oavsett var i landet de bor.

”Språkscreeningen är en hjälp för att kunna identifiera var barn som behöver stöd finns. Det kommer naturligtvis vara fler barn i områden där det är sämre förutsättningar, men det går ju inte att utesluta att det också gäller barn i andra områden,” framhåller Forssmed.

För de barn som genom screeningen identifieras ha språkbrister föreslås obligatorisk språkförskola som den primära stödåtgärden. Detta förslag utreds parallellt med språkscreeningen, vilket tyder på en samordnad strategi från regeringens sida för att tackla språkutmaningar i tidig ålder.

Språkutveckling i förskoleåldern har länge varit en omdiskuterad fråga i Sverige, där forskare understryker att en solid språkgrund är avgörande för senare skolframgång. Studier har visat att barn som tidigt hamnar efter i språkutvecklingen ofta får svårare att ta igen det under skolgången, vilket kan påverka både utbildningsresultat och framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

Initiativet kan också ses i ljuset av en bredare debatt om integration och jämlikhet, där språkkunskaper ofta lyfts fram som en nyckel till delaktighet i samhället. Genom att identifiera språkbrister tidigt hoppas regeringen kunna minska risken för att barn hamnar i utanförskap redan i tidig ålder.

Utredningen om de obligatoriska språktesten ska vara klar i augusti, och socialministern uttrycker förhoppningar om ett relativt snabbt genomförande efter det. Han konstaterar dock att implementeringen inte kommer att ske före nästa val.

”Men det kommer inte vara på plats före valdagen,” säger Forssmed avslutningsvis.