Stor brist på skolkuratorer – Sred kör 80 mil för att stötta elever

Skolkurator på landsvägen – ett livsviktigt uppdrag i Kiruna kommun

Sred Johansson kliver genom den blöta snön och öppnar grindarna till Vittangiskolan. Över axeln hänger en ljusbeige väska med en kaffetermos och en flaska vatten.

– Man vet aldrig hur dagen blir, säger han med ett leende.

Som ambulerande skolkurator i Kiruna kommun har Johansson ensamt ansvar för fyra olika skolor: Övre Soppero, Vittangi, Karesuando och Svappavaara. Det innebär att omkring 20 procent av hans arbetstid spenderas bakom ratten. Längst är resan till Karesuando, 30 mil tur och retur, och totalt kör han upp till 80 mil varje vecka.

– Jag försöker lyssna på poddar, ofta om pedagogik. Har det varit tunga elevmöten på skolan blir det punk på vägen hem, berättar han.

Utmaningarna med elevhälsan är inte unika för Kirunaområdet. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har identifierat psykisk ohälsa och sjukfrånvaro som några av de främsta utmaningarna för elevers hälsa i hela landet. Samtidigt råder det stor brist på skolkuratorer. En kartläggning från SKR 2022 visade att en fjärdedel av kommunerna har vakanser som inte kan fyllas.

– Det finns ingenting som talar för att situationen är bättre idag. Rekryteringsutmaningarna är stora, speciellt i glesbygdskommuner, förklarar Christin Appel, utredare på SKR.

Hon lyfter särskilt likvärdighetsproblemet: på vissa skolor fungerar elevhälsan utmärkt, medan andra skolor inte kan erbjuda det stöd eleverna har rätt till enligt skollagen.

Johansson har en ovanlig bakgrund för en skolkurator. Med erfarenhet som ordningsvakt, personlig assistent och turnéledare för bandet Rednex, har han en bred kompetens när det gäller att möta människor i olika situationer. Turnélivet har lärt honom vikten av noggrann planering, något som kommer väl till pass i hans nuvarande roll.

De fyra skolor han ansvarar för har vitt skilda förutsättningar. I Övre Soppero går endast sju elever, vilket gör att små problem snabbt kan växa sig stora. Vittangiskolan har 112 elever i grundskolan.

– Vi ser att det psykiskt dåliga måendet är stort nationellt. Här märker jag att antalet enskilda samtal bland de äldre eleverna blir fler under vårvintern, berättar Johansson.

Skollagen kräver att alla elever ska ha tillgång till elevhälsa, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Däremot är kommunerna fria att organisera elevhälsan efter egna förutsättningar, vilket skapar stora variationer över landet.

Regeringen har nyligen presenterat ett förslag för att stärka elevhälsan, där man bland annat vill skärpa lagstiftningen så att skolkuratorer måste vara legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer. Förslaget har mött kritik från både fackförbund och verksamma skolkuratorer, främst på grund av risken för ökad personalbrist.

Caroline Bergh, ordförande för Sveriges skolkuratorers förening, varnar för att regeringens förslag kan göra elevhälsans arbete mer stelbent och minska tiden för direkt elevkontakt.

– Vi ser att det skulle gå mot ett vårduppdrag och då riskerar vi att missa det viktiga främjande och förebyggande arbetet med fokus på socialt arbete som verkligen behövs i skolan, säger hon.

Kuratorsföreningen stödjer dock tanken på en gemensam utbildningsbakgrund för skolkuratorer. I dagsläget är cirka 70 procent socionomer medan 30 procent har annan utbildning, något som påverkar likvärdigheten för eleverna.

Johansson själv har inte socionomutbildning utan har studerat socialpedagogik. Under sina sex år som skolkurator har han prioriterat att bygga förtroendefulla relationer med elever och lärare. Han syns ofta ute på skolgården under raster.

– Man kan fråga om de åkt skoter i helgen och sticka in frågor om deras mående. Mycket tid går till att skapa tillit mellan mig och eleverna, förklarar han.

I Vittangiskolans korridor möter han eleverna Tilde och Melker från årskurs sex, som förbereder sig för nationella prov. De uppskattar Johanssons arbete.

– Han är snäll och väldigt hjälpsam. Det är skönt att han har tystnadsplikt. Då kan man prata om jobbigare saker som man kanske inte vill ta upp med sin mentor, säger Tilde.

Eleverna har anpassat sig till att behöva vänta när Johansson är på andra skolor, men de önskar ändå mer tillgänglighet.

– Det är lite surt om det är brådskande. Är det något mindre viktigt kan man vänta. Men helst hade man velat ha en kurator på plats varje dag, tillägger Tilde.

För lärarna på skolan är Johanssons närvaro avgörande. Högstadieläraren Tilda Stålnacke förklarar: ”Vi pratar väldigt mycket med eleverna och försöker stötta dem. Men till slut tar min kompetens slut. Då är det väldigt skönt att Sred kan ta över och jag kan lägga tid på att utveckla undervisningen.”

Trots utmaningarna med långa resor och ett stort geografiskt ansvarsområde finner Johansson stor tillfredsställelse i sitt arbete.

– Det är såklart jättejobbigt om en elev har ett självskadebeteende. Men att kunna stötta någon så att de kommer ifrån det är en jättehärlig känsla. Mötet med eleverna är det bästa med jobbet, avslutar han.