Strid om hur mycket lärare ska arbeta

I dag presenteras ett nytt förslag som kan förändra vardagen för Sveriges lärare. Regeringen lägger fram en lagrådsremiss som för första gången ska reglera lärares arbetstid på nationell nivå. I dagsläget finns ingen central reglering för hur mycket en lärare ska undervisa eller hur mycket tid som ska avsättas för planering och efterarbete.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) beskriver situationen i en intervju med DN: ”Vi sätter ett tak på antalet undervisningstimmar och ett golv för planeringstiden.” Hon menar att många lärare idag tvingas kopiera sina egna läromedel, städa klassrum, vara rastvakter och mentorer. ”Ibland känns det helt ärligt som att det sista de har tid med är att planera sina lektioner,” säger Mohamsson.

Förslaget möter dock stark kritik från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Ordförande Anders Henriksson uttrycker oro över konsekvenserna för mindre skolor i glesbygden: ”De minskade arbetstiderna kommer innebära problem för mindre skolor som ligger långt från lärosätena och som kommer att få ännu svårare att hitta tillräckligt många lärare.” Han varnar också för att förändringen kan leda till större klasser och mindre undervisningstid för eleverna.

En annan kritikpunkt från SKR handlar om finansieringen. Regeringen har avsatt 2,5 miljarder kronor årligen för reformen, men enligt SKR:s beräkningar kommer den att kosta ytterligare 5 miljarder kronor om året. Detta skulle enligt SKR innebära att kommunerna tvingas till antingen skattehöjningar eller ytterligare besparingar.

Dessutom hävdar SKR att en central lagstiftning bryter mot den svenska modellen där arbetsmarknadens parter reglerar lön och villkor i avtal. ”Det här systemet kortsluter den svenska modellen eftersom vi får dels en lagstiftning och dels ett kollektivavtal. Det gör att det blir en dubbelreglering av arbetstiderna,” säger Anders Henriksson.

Utbildningsminister Mohamsson avfärdar dock kritiken i skarpa ordalag: ”Det är ett argument som jag har tappat tålamodet med. Under alla år har SKR haft alla möjligheter att ta ansvar och se till att ge lärarna den status som de förtjänar. I stället har man struntat i deras arbetsmiljö, satt i system att trycka på dem ännu mer arbetsuppgifter och använt skolan som en buffert för nedskärningar.”

Hon menar att det är just denna situation som nu tvingar regeringen att agera: ”Om SKR ställer sig i vägen, ja då får de flytta på sig.”

Anders Henriksson tillbakavisar dock ministerns beskrivning och hävdar att SKR haft bra förhandlingar med lärarfacken. Han förnekar också att skolan används som budgetbuffert vid lokala förhandlingar.

Från lärarhåll välkomnas reformen. Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare, är mycket positiv: ”SKR har försökt bromsa den här efterlängtade reformen ända in i kaklet, och nu börjar man prata om att det går för snabbt.” Hon beskriver det som ”en av de viktigaste reformerna för svensk skola” och menar att det är ”ett kvitto på att kommunerna och skolhuvudmännen inte lyckats med sitt uppdrag.”

Enligt den kommande utredningen kommer arbetstiden att regleras till cirka 450–650 undervisningstimmar per år för lärare i grundskolan och gymnasiet. ”Då ska man veta att arbetstiderna varit helt oreglerade tidigare. Så det här kommer att rama in vår tid så vi kan leverera kvalitet,” säger Anna Olskog.

Sveriges lärare delar dock SKR:s uppfattning om kostnaderna och beräknar att reformen kommer att kosta ungefär dubbelt så mycket som regeringens avsatta budget på 2,5 miljarder kronor årligen. ”Vi kommer att behöva hantera det genom att anställa fler lärare. Men det här är den bästa måndagen på länge,” avslutar Anna Olskog.

Den nya regleringen planeras träda i kraft höstterminen 2027 med full finansiering från hösten 2028. Huvudprincipen blir att lärare ska få lika mycket tid för för- och efterarbete som de lägger på direkt undervisning.