Stridsbåten träffade klippan i 40 knop – skadade saknade hjälm och bälten

En navigationsövning slutade i katastrof när bristande förmåga ledde till stridsbåtskrasch

Statens haverikommission har nu presenterat sin utredning om olyckan med regementet Amf 4:s stridsbåt 90 H som inträffade under en navigationsövning i Göteborgs norra skärgård den 25 februari förra året. Den övergripande slutsatsen är tydlig – övningens svårighetsgrad hade inte anpassats efter besättningens förmåga och utbildningsnivå.

Utredningen pekar på flera allvarliga brister i rutiner och att Försvarsmakten inte tagit tillvara på erfarenheter från tidigare olyckor med stridsbåtar. Målet för övningen var att de värnpliktiga eleverna skulle navigera med en medelfart på 30 knop utan ingripande av instruktören. Olyckan inträffade kvällen före slutprovet, klockan 20.16, när båten närmade sig en trång passage vid Snippeskären nära Kovikshamn.

Enligt haverikommissionen var den planerade rutten att först göra en kursändring åt styrbord för att direkt därefter gira babord. Båtens hastighet bedöms ha varit omkring 40 knop vid olyckstillfället. Strax innan passagen insåg båtchefen att de var för nära ett skär och ska ha upprepat ”styrbord, kom styrbord” flera gånger, men reaktionen kom försent för att undvika kollisionen.

Ett viktigt fynd i utredningen är att det saknades tydliga radarsignaturer på skärmen, vilket gjorde att besättningen saknade klara referenser på sin position. Haverikommissionen noterar också att radarskalan sannolikt var inställd på 1 distansminut, vilket kan ha försvårat tolkningen av radarbilden ytterligare.

Utredningen belyser flera organisatoriska brister som bidrog till olyckan. Båtchefen var relativt ny i sin roll och hade arbetat utan längre pauser. Ännu allvarligare var bristerna i kursledningens övergripande riskhantering inför övningen. Kursledningen hade visserligen satt upp begränsningar av hastighetskraven efter synpunkter från eleverna, men detta kommunicerades inte tydligt till alla berörda.

Haverikommissionen bedömer också att övningens prestationsinriktade karaktär ökade riskerna, särskilt i kombination med direktiven att instruktörerna endast skulle ingripa i nödfall. Särskilt anmärkningsvärt är att navigatören som övades endast hade en halvtimmes erfarenhet av radarnavigering på det aktuella SeaCross-systemet.

Personskadornas allvarlighet förvärrades av att säkerhetsbälten inte användes och att hjälmar saknades vid olyckstillfället. Detta trots att förbandets eget regelverk rekommenderar användning av säkerhetsbälten vid hastigheter över åtta knop. Utredningen noterar att säkerhetsbälten sällan används om inte sjögången är grov, delvis på grund av ”en utbredd rädsla för att fastna i dem vid en eventuell förlisning.”

Baserat på utredningens resultat rekommenderar Statens haverikommission nu Försvarsmakten att genomföra en omfattande översyn av krav och förutsättningar för användande av säkerhetsbälte i stridsbåt 90 H. De bör även utvärdera användningen av hjälmar under liknande övningar.

Regementet Amf 4 uppmanas särskilt att säkerställa att eleverna har tillräcklig kunskap om navigationssystemen innan de deltar i liknande övningar. Ett konkret steg som redan planerats är att stridsbåtsförarutbildningen kommer att förlängas från nuvarande längd till 15 månader, med start från våren 2027.

Olyckan belyser ett återkommande problem inom militär utbildningsverksamhet där balansen mellan realistiska övningar och säkerhet ständigt måste utvärderas. Haverikommissionens rapport understryker vikten av att Försvarsmakten systematiskt arbetar med att förbättra säkerheten och utbildningskvaliteten, särskilt i högriskmiljöer som navigation av snabbgående fartyg i krävande skärgårdsmiljö.

För Amf 4, som är specialiserade på amfibieoperationer, blir denna utredning ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla både utbildningsmetodik och säkerhetsrutiner för framtida generationer av stridsbåtsförare.