Svantesson om USA:s regering: ”Just nu litar vi inte på dem”

Det nya året inleddes med att USA återigen hotade flera EU-länder med höga tullar, vilket skakade om världens finansmarknader. För Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) blev det en brutal påminnelse om hur beroende svensk ekonomi är av internationella faktorer utanför regeringens kontroll.

Den konjunkturuppgång som Svantesson hoppats på inför höstens val riskerar nu att stanna av, vilket skulle kunna påverka de regerande partiernas förutsättningar i valkampanjen. När finansministern kommenterar USA:s agerande under de senaste veckorna är hon tydligt kritisk.

”Det är absurditet på en ny nivå. Det är ett nytt lägsta-läge,” säger Svantesson i en intervju.

Trots det allvarliga läget bedömer finansministern att den kortsiktiga påverkan på svensk ekonomi är begränsad, men hon understryker att situationen skapar osäkerhet både bland allmänheten och inom näringslivet. På längre sikt ser hon dock mer genomgripande konsekvenser.

”Vi kan inte räkna med att den gamla världsordningen finns kvar eller att handeln och andra saker kommer att se ut som de har gjort. Vi måste bygga oss starka tillsammans med de medelstora länderna runt om på jorden som vi kan samarbeta med,” förklarar Svantesson och tillägger att hon tror att EU-länderna kommer att knytas närmare varandra som ett resultat.

Ett av de senaste uttrycken för USA:s kontroversiella utrikespolitik rör Grönland, där president Donald Trump uttryckt intresse för ett förvärv och enligt uppgifter använt tullhot som påtryckningsmedel. Svantesson menar att detta skadar förtroendet för USA som partner.

”En president som vill ta Grönland och gör det genom att hota med högre tullar är så förtroendeskadligt som det kan bli,” säger hon och tillägger att relationerna med USA för närvarande är ”naggade i kanten”.

Samtidigt betonar finansministern att USA är mer än bara dess nuvarande president och att landet förblir en viktig partner för Sverige, inte minst efter Sveriges Natointräde. Den amerikanska marknaden är också fortsatt viktig för svenska företag.

På frågan om Sverige aktivt bör söka andra marknader svarar Svantesson jakande: ”Ja, det behöver vi göra för våra företags skull. Men vi behöver också se till att våra relationer med USA vad gäller att underlätta handel och andra delar inte blir ännu sämre.”

En central aspekt som finansministern lyfter fram är hur de internationella handelsreglerna har förändrats. Världshandelsorganisationen WTO, som tidigare utgjort ryggraden i det globala handelssystemet, spelar inte längre samma centrala roll.

”Det här är en ny världsordning. Den gamla är på något sätt bruten och då måste vi tänka om. Vi kan inte sitta och titta och vänta på USA,” förklarar hon.

För Sveriges del innebär detta att landet behöver anpassa sin ekonomiska politik till den nya verkligheten. Svantesson framhåller att Sverige står relativt starkt med sunda statsfinanser, vilket ger handlingsutrymme för nödvändiga reformer.

”Sverige står ju starkt i detta. Även om det är turbulenta tider och det blåser lite kallt. Världen har förändrats de sista åren och det har blivit väldigt påtagligt när det gäller ekonomi och handel,” säger hon.

På frågan om vilka åtgärder som krävs nämner finansministern pågående offentliga investeringar i exempelvis kriminalvårdsanstalter, infrastruktur och försvaret. Hon vill dock inte avslöja eventuella nya initiativ i den kommande vårbudgeten, men betonar att regeringen ”jobbar utifrån olika scenarier och står redo och rustade om saker blir värre.”

När det gäller hennes personliga syn på president Trump är Svantesson tydlig med sin frustration: ”Jag var frustrerad under förra våren men nu är jag mer upprörd än vad jag var då. Att han nu försöker köpa Grönland med hjälp av högre tullar gör att jag ser att det kunde bli ännu värre än det som hände förra våren.”

Trots den osäkra ekonomiska situationen känner sig finansministern inte rädd inför det stundande valet. Hon uttrycker istället beslutsamhet att vända den ekonomiska trenden, samtidigt som hon respekterar väljarnas kommande beslut om vem som ska leda landet framöver.