Svårt för Liberalerna att räkna med stödröster

Liberalerna riskerar missa riksdagen – stödröster kan utebli

En dyster bild målas upp för Liberalerna inför höstens riksdagsval. Med endast 1,4 procent i SVT:s senaste opinionsmätning och 2 procent i DN/Ipsos decembermätning befinner sig partiet långt under fyraprocentsspärren till riksdagen.

I valet 2022 räddade stödröster från borgerliga väljare Liberalernas plats i riksdagen, enligt Moderaternas egna eftervalsanalyser. Men den räddningslinjen verkar mer osäker denna gång, enligt forskning kring väljarnas strategiska röstande.

Annika Fredén, statsvetare och docent vid Lunds universitet som forskar på fenomenet stödröster, menar att situationen ser betydligt svårare ut för Liberalerna denna gång.

”I mina studier har jag sett att ett parti som tillhör en tydlig koalition, exempelvis Kristdemokraterna, kan få stödröster från moderata väljare även om de har opinionssiffror strax under två procent. I Liberalernas fall ser den tendensen ut att vara mindre stark,” förklarar Fredén.

Hon pekar på partiets otydliga position i regeringsfrågan som huvudproblemet. Liberalernas ställningstagande att säga nej till Sverigedemokraterna i en regering skapar förvirring bland potentiella stödröstare om hur en borgerlig regeringsbildning med Ulf Kristersson skulle se ut.

”Därför bör partiet ligga närmare 3 än 2 procent när det drar ihop sig i maj-juni för att ha en realistisk chans i valet,” bedömer Fredén.

För att vända den negativa trenden rekommenderar hon att Liberalerna fokuserar mer på sakpolitik och försöker återaktivera sympatier hos tidigare liberala väljare, särskilt de som stödjer partiet på lokal nivå.

Om Liberalerna åker ur riksdagen kan det få allvarliga konsekvenser för den borgerliga sidan. Moderaterna och Kristdemokraterna skulle få betydligt svårare att bilda regering utan Liberalernas mandat. Detta skapar ett strategiskt dilemma för högern: ska de försöka rädda Liberalerna eller maximera sina egna röster?

Enligt Fredén skulle en tydlig signal från M och KD om att de vill ha kvar Liberalerna i riksdagen kunna ha positiv effekt på allmänborgerliga väljares vilja att stödrösta. Men Moderaternas inställning verkar avvaktande.

”Jag kommer aldrig att uppmana någon att rösta på något annat parti än Moderaterna,” sa statsminister Ulf Kristersson nyligen till TV4, vilket visar att partiets vilja att rädda Liberalerna har tydliga gränser.

Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor, som även sitter i Moderaternas partistyrelse, förstärker den bilden: ”Oavsett Liberalernas siffror arbetar varje parti för sig själv i en valrörelse. Alla försöker maximera sina egna röster.”

På frågan om Moderaterna kan tänkas uppmana väljare att inte stödrösta på Liberalerna svarar Thor undvikande: ”Det vet jag inte. Vill man ha en moderat statsminister ska man rösta på Moderaterna och det betyder att rösta inte på någon annan.”

Det politiska landskapet har förändrats sedan föregående val. Med ett Sverigedemokraterna som vuxit sig starkt och en mer komplex regeringsfråga står Liberalerna inför en existentiell kamp. Partiets otydlighet i regeringsfrågan tycks vara det största hindret för att locka till sig stödröster från väljare som i grunden står närmare andra borgerliga partier.

Valforskare menar att partier som hamnar under tvåprocentstrecket i opinionsmätningar ofta tappar väljarnas förtroende för att de ska kunna återhämta sig. Detta skapar en negativ spiral där väljare avstår från att rösta på partiet just eftersom risken att rösten ”går förlorad” upplevs som stor.

Liberalernas framtid hänger nu på om partiet kan förbättra sina opinionssiffror under de kommande månaderna och samtidigt förtydliga sin position i det borgerliga blocket för att återigen kunna locka till sig strategiska röster från väljare som prioriterar ett sammanhållet borgerligt alternativ.