Sveriges skarpa protest efter avrättning av svensk medborgare i Iran

En svensk-iransk medborgare har avrättats i Iran, bekräftade det svenska utrikesdepartementet på torsdagen. Personen, som erhöll svenskt medborgarskap 2019, greps av iranska myndigheter i juni förra året och har sedan dess varit frihetsberövad under vad svenska myndigheter beskriver som en bristfällig rättsprocess.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) försökte i ett sent skede förhindra verkställandet av avrättningen genom att söka direktkontakt med sin iranska motsvarighet.

”När jag sent igår fick kännedom om att avrättningen var nära förestående sökte jag omedelbart samtal med min motpart och Irans utrikesminister för att i skarpast möjliga ordalag protestera. Men min motpart gjorde sig dessvärre inte tillgänglig för samtal,” förklarade Malmer Stenergard för TT.

Enligt utrikesdepartementet rör det sig om samma svensk-iranska man som omnämndes i svenska medier i december förra året. Det dubbla medborgarskapet har avsevärt försvårat Sveriges konsulära arbete i ärendet, då Iran konsekvent vägrar erkänna dubbla medborgarskap och betraktar personen enbart som iransk medborgare.

Sverige har sedan gripandet i juni 2023 upprepade gånger lyft fallet med iranska företrädare på olika nivåer. I dessa kontakter har man från svensk sida framhållit förväntningar om en rättvis prövning och motsatt sig dödsstraff för den svenske medborgaren.

Efter bekräftelsen om avrättningen har utrikesdepartementet kallat upp Irans ambassadör för ett möte. I ett skriftligt uttalande markerar utrikesminister Malmer Stenergard tydligt var ansvaret ligger: ”Ansvaret för detta vilar enbart på Iran. Sverige kommer att fortsätta att fördöma allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran.”

Händelsen har väckt starka reaktioner över partigränserna i svensk politik. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson uttryckte sin bestörtning över nyheten:

”Det är med stor förfäran jag nås av att en svensk medborgare har avrättats i regimen i Iran. Mina tankar går till de anhöriga som berövats en familjemedlem och vän,” sade Andersson, som också betonade att processen inte varit rättssäker och att dödsstraffet är ”inhumant och oåterkalleligt.”

Avrättningen sker mot bakgrund av de sedan länge ansträngda relationerna mellan Sverige och Iran. Båda statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard har avböjt förfrågningar om intervjuer från Dagens Nyheter efter beskedet och hänvisar istället till det skriftliga uttalandet.

Relationen mellan länderna har försämrats ytterligare sedan den svenske EU-diplomaten Johan Floderus greps i Iran i april 2022, anklagad för spioneri. Floderus släpptes först i maj 2024 efter intensiva diplomatiska förhandlingar som resulterade i ett fångutbyte.

Den nu avrättade personen är inte det enda svenska dödsstraffsfallet i Iran. Sedan 2016 sitter den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali fängslad i Iran, också han dömd till döden i vad internationella observatörer beskrivit som en politiskt motiverad rättegång.

Irans användning av dödsstraff har länge kritiserats av människorättsorganisationer. Landet tillhör de stater som verkställer flest avrättningar per år, bara överträffat av Kina. Människorättsgrupper har dokumenterat en markant ökning av avrättningar i Iran under de senaste åren, särskilt efter de omfattande protesterna 2022 som följde på Mahsa Aminis död i moralpolis-förvar.

Sveriges utrikesdepartement har vid upprepade tillfällen uttryckt sin principiella hållning mot dödsstraff oavsett omständigheterna och kommer sannolikt att fortsätta driva denna linje i internationella forum.