Sverige måste kunna tillverka livsviktig vårdutrustning vid krig

Socialstyrelsen betonar vikten av inhemsk produktion av sjukvårdsmateriel för att stärka svensk krisberedskap. I ett uttalande från myndigheten framgår det att vissa kritiska sjukvårdsprodukter måste tillverkas inom landets gränser för att garantera tillgång vid en eventuell krigssituation eller annan allvarlig kris.

”Vi ser ett behov av extra utrymme i produktionen,” säger Klara Diskay, som är ansvarig för beredskapsfrågor på Socialstyrelsen. Uttalandet kommer i en tid när frågor om Sveriges självförsörjning och krisberedskap har fått förnyad aktualitet.

Under coronapandemin blev Sveriges sårbarhet tydlig när globala leveranskedjor bröts och tillgången till grundläggande sjukvårdsmateriel som munskydd, visir och handsprit blev akut. Detta har lett till en omprövning av landets beredskapsstrategier inom sjukvårdsområdet.

Enligt Socialstyrelsen handlar det om att identifiera vilka produkter som är absolut nödvändiga för att upprätthålla en fungerande sjukvård under extraordinära omständigheter. Det kan röra sig om allt från sterila förband och sprutor till mer avancerad medicinteknisk utrustning och läkemedel.

En utmaning i sammanhanget är att svensk tillverkningsindustri under lång tid har minskat sin produktion av sjukvårdsmateriel, då import från lågkostnadsländer ofta har varit mer ekonomiskt fördelaktigt i fredstid. Detta har skapat en situation där Sverige är starkt beroende av fungerande import för att sjukvården ska fungera.

”Det handlar om att hitta en balans mellan kostnadseffektivitet i vardagen och nödvändig beredskap för krissituationer,” förklarar en expert inom hälso- och sjukvårdsekonomi som tidningen har varit i kontakt med.

Socialstyrelsen arbetar nu tillsammans med andra myndigheter, regioner och industrin för att kartlägga vilka produktionskapaciteter som finns i Sverige och vilka som behöver byggas upp eller återetableras. Myndigheten ser också över möjligheter till nordiskt samarbete inom området, då grannländerna står inför liknande utmaningar.

Flera svenska företag har redan påbörjat omställningar för att kunna bidra till den inhemska produktionen av kritisk sjukvårdsmateriel. Under pandemin såg man exempel på hur företag från helt andra branscher snabbt ställde om för att producera exempelvis skyddsutrustning, något som kan bli aktuellt även i framtida krissituationer.

Regeringen har tidigare signalerat att beredskapsfrågor kommer att prioriteras i kommande budgetar, vilket kan innebära ekonomiskt stöd till företag som investerar i produktionskapacitet för kritiska sjukvårdsprodukter. Detta ses som en nödvändig investering för att stärka Sveriges motståndskraft.

En omställning till mer inhemsk produktion är dock inte utan utmaningar. Det kräver investeringar i både kompetens och infrastruktur, och kan innebära högre kostnader i normalläge jämfört med import. Dessutom behöver produktionen vara flexibel för att kunna ställa om snabbt vid behov.

Frågan om ökad självförsörjning är också en del av en större diskussion om Sveriges säkerhetspolitiska situation i ett försämrat omvärldsläge. Försvarsberedningen har i sina rapporter lyft behovet av att stärka det civila försvaret, där sjukvårdens förmåga är en central komponent.

Enligt bedömare skulle en utökad inhemsk produktion av sjukvårdsmateriel även kunna skapa nya arbetstillfällen och stimulera innovation inom svensk medicinteknik, vilket kan ge positiva effekter utöver den förbättrade beredskapen.

Socialstyrelsen planerar att under hösten presentera mer detaljerade riktlinjer för vilka produkter som bör prioriteras för inhemsk produktion, samt förslag på hur samverkan mellan offentlig och privat sektor kan utformas för att uppnå målen om ökad självförsörjning.