Sveriges ÖB: Grönlandskrisen gynnar Ryssland

Ryssland fortsätter sin militära offensiv mot Ukraina med robotar och drönare samtidigt som intensiva markstrider pågår. Överbefälhavare Michael Claesson menar att Ryssland kan försöka utnyttja den pågående konflikten mellan USA och Danmark gällande Grönland för att stärka sin position i det ukrainska kriget.

”Jag tror att vi alla kan se intensiteten i luftkriget, hur man slår mot kritisk infrastruktur och hur man försöker att trycka på ytterligare i Donbass,” säger Claesson.

Enligt överbefälhavaren är Rysslands tydliga mål att erövra mer territorium innan eventuella förhandlingar om vapenstillestånd och fred inleds. Denna strategi följer ett traditionellt mönster där man försöker maximera sina landvinningar för att stärka sin förhandlingsposition.

USA:s påtryckningar mot Danmark angående Grönland har skapat ytterligare geopolitiska spänningar som kan påverka dynamiken i konflikten. ”Jag tror att man från Moskva uppfattar det som ett geopolitiskt drag från amerikansk sida,” förklarar Claesson.

Grönlands strategiska betydelse kan inte underskattas. Både USA och Ryssland har omfattande militärstrategiska intressen i Arktisområdet, vilket gör situationen särskilt känslig. Klimatförändringarna har dessutom gjort regionen alltmer tillgänglig för resursutnyttjande och militär närvaro, vilket ökar dess geopolitiska värde.

Samtidigt kan Kreml dra nytta av den interna splittringen inom Nato som följer av konflikten kring Grönland. Danmarks statsminister har uttryckt oro över alliansens framtid om USA skulle gå vidare med sina planer. Detta skapar en bild av oenighet inom försvarsalliansen, något som gynnar Ryssland.

”För Ryssland är det positivt att alliansen genom sin egen retorik ifrågasätter sin egen förmåga både medialt och politiskt,” säger Claesson och tillägger: ”Det är klart att det är mumma för den som betraktar Nato som det mest eländiga som har åstadkommits sedan andra världskrigets slut, nämligen han i Kreml.”

Försvarsmakten följer även noggrant utvecklingen i Iran, där omfattande demonstrationer har skakat regimen. Iran har varit en viktig partner för Ryssland och har bland annat bidragit med drönarteknologi till den ryska krigsmaskinen. Om den iranska regimens position försvagas kan det påverka Rysslands förmåga att upprätthålla sin militära kapacitet.

”Regimen är omskakad och det innebär potentiella avbrott i den politiska axeln. Om man då lägger till att även Venezuela inte kan leverera stöd till Ryssland som tidigare så är det klart att det påverkar Ryssland, både politiskt och praktiskt,” förklarar Claesson.

De pågående geopolitiska förändringarna kan alltså få betydande konsekvenser för kriget i Ukraina. Rysslands möjligheter att fortsätta sin offensiv påverkas inte bara av situationen på slagfältet utan även av dynamiken mellan världens stormakter och stabiliteten hos Rysslands allierade.

Konflikten i Ukraina, som nu pågått i över två år, visar inga tecken på att avta. Tvärtom intensifieras attackerna mot civil infrastruktur samtidigt som strider fortsätter i östra Ukraina, främst i Donbassområdet. Den ryska strategin att förstöra kritisk infrastruktur har varit särskilt påtaglig under vintern, något som drabbat den ukrainska civilbefolkningen hårt.

Sammantaget skapar den nuvarande situationen ett komplext geopolitiskt landskap där Ryssland fortsätter att utnyttja sprickor inom västs allianser samtidigt som landet försöker hantera utmaningar med sina egna partners. Hur dessa faktorer kommer att påverka krigets utveckling på lång sikt återstår att se.