Tolv gymnasieelever har fått utvisningsbeslut – skolornas nya riktlinjer

Den senaste tiden har frågan om utvisningsbeslut bland gymnasieelever i Huddinge kommun uppmärksammats. Tolv elever vid kommunens fem kommunala gymnasieskolor har fått utvisningsbeslut, vilket har föranlett kommunen att under vintern ta fram särskilda riktlinjer för hur skolorna ska hantera dessa situationer.

Tomas Selin, kommunalråd och gruppledare för Centerpartiet i Huddinge, vittnar om de psykologiska konsekvenserna för berörda elever. ”Jag pratade med en av våra rektorer i morse. Han beskriver att de ungdomar som inte har permanenta uppehållstillstånd går runt med en klump i magen,” säger Selin.

Situationen i Huddinge är inte unik. Över hela Sverige brottas skolor med liknande utmaningar, där elever som påbörjat sin utbildning riskerar att inte kunna fullfölja den på grund av utvisningsbeslut. Enligt statistik från Migrationsverket har antalet utvisningsbeslut som berör barn och unga i skolåldern ökat under de senaste åren.

De nya riktlinjerna som Huddinge kommun har arbetat fram under vintermånaderna syftar till att skapa tydlighet kring hur skolpersonal ska agera när en elev får ett utvisningsbeslut. Detta inkluderar bland annat rutiner för hur man stöttar eleven under processen, kontakt med vårdnadshavare och myndigheter, samt hur man hanterar eventuell frånvaro kopplad till utvisningsprocessen.

Rektorerna vid de berörda skolorna har uttryckt att situationen är påfrestande för hela skolmiljön. Inte bara de elever som själva har fått utvisningsbeslut påverkas, utan även klasskamrater och lärare. Många elever beskrivs leva med en konstant oro och osäkerhet som påverkar deras studieresultat och välmående.

För de tolv eleverna i Huddinge handlar det om unga människor som ofta har skapat sig ett liv i Sverige, lärt sig språket och etablerat vänskapsrelationer. Experter på barn- och ungdomspsykologi pekar på att den osäkerhet som utvisningshot medför kan leda till psykisk ohälsa, koncentrationssvårigheter och i vissa fall posttraumatiska stressymptom.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tidigare lyft frågan om skolornas roll och ansvar när elever får utvisningsbeslut. Organisationen betonar vikten av att kommuner har tydliga rutiner, men påpekar samtidigt att skolans uppdrag är att erbjuda utbildning så länge eleven befinner sig i Sverige.

Huddinges initiativ att ta fram riktlinjer följer en trend där flera kommuner arbetar proaktivt med frågan. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns redan liknande dokument som vägleder skolpersonal i dessa situationer.

Från juridiskt håll påpekas att alla barn har rätt till utbildning enligt såväl svensk lag som FN:s barnkonvention, oavsett uppehållstillstånd. Samtidigt har Migrationsverket och andra myndigheter sina regelverk att förhålla sig till, vilket skapar komplexa situationer där olika rättigheter och lagstiftningar ibland står i konflikt med varandra.

Civilsamhället i Huddinge har reagerat på situationen. Flera lokala organisationer har engagerat sig för att stödja de berörda eleverna, både praktiskt och emotionellt. Även bland kommuninvånarna finns ett engagemang, med namninsamlingar och manifestationer till stöd för de unga.

Kommunledningen i Huddinge understryker att man, trots begränsat handlingsutrymme i själva utvisningsfrågan, arbetar för att göra situationen så dräglig som möjligt för de berörda eleverna under den tid de fortfarande är i Sverige.

”Vår främsta uppgift är att se till att dessa ungdomar får en så normal skolgång som möjligt, så länge de är här. Samtidigt vill vi förbereda både dem och skolorna på vad som kan komma att ske,” säger en representant för utbildningsförvaltningen i kommunen.

De nya riktlinjerna förväntas implementeras fullt ut under vårterminen. Utvärdering planeras till hösten för att se om justeringar behövs inför kommande läsår.