Trump trappar upp retoriken om Hormuz – Sveriges svar

USA trappar upp retoriken om blockaden i Hormuzsundet

USA intensifierar nu sin diplomatiska offensiv kring situationen i Hormuzsundet, där tusentals fartyg sitter fast till följd av den iranska regimens blockad. President Donald Trump har via sociala medieplattformen Truth Social vädjat om hjälp från flera stormakter, däribland Kina, Frankrike, Japan, Sydkorea och Storbritannien.

I en intervju med Financial Times går Trump ett steg längre och kräver stöd från Nato. Han varnar för ”en väldigt dålig framtid” för försvarsalliansen om de inte engagerar sig i konflikten. Enligt källor till nyhetssajten Axios arbetar Trump med att etablera en ”Hormuzkoalition” som enligt uppgifter ska presenteras senare denna vecka.

Sverige har dock redan beslutat att stå utanför en eventuell internationell insats i Hormuzsundet. Statsminister Ulf Kristersson klargjorde detta i ett uttalande till TT.

”Det är inte aktuellt att göra något i det här läget,” säger Kristersson och tillägger att Sverige har begränsade möjligheter att påverka situationen i regionen. Han betonar också att landets militära resurser för närvarande främst är fokuserade på Ukraina.

”Man ska ha lite is i magen. Det sägs väldigt mycket nu. Men det är inte aktuellt för svensk del att delta,” förtydligar statsministern.

Omfattningen av blockaden är betydande men exakta siffror varierar. The Guardian rapporterade nyligen att fler än 1 000 fartyg är fast i sundet, medan The Times uppskattar antalet till upp emot 2 500 fartyg med cirka 20 000 besättningsmän ombord. Den globala skeppsmäklaren Clarkson har i sin beräkning angivit att omkring 3 200 fartyg och mindre båtar kan vara drabbade, men i denna siffra inkluderas även lokala servicebåtar.

Bland de drabbade fartygen finns flera som tillhör svenska tankrederiet Stena Bulk. Företagets vd Erik Hånell bekräftar att rederiet fortfarande har en handfull fartyg kvar i området och följer noga uttalandena från USA, Israel och Iran.

”Retoriken pendlar fram och tillbaka. Vilka steg som gör det värre är svårt att säga, men att Iran har bombat fartyg har vi ju redan sett. De har kapacitet att agera. Det är klart att skulle man börja eskortera fartyg är risken väldigt hög att något sker,” säger Hånell i en kommentar.

Situationens allvar understryks av att ett av Stena Bulks fartyg, som ingår i den amerikanska militärens bränsleförsörjningsprogram, redan utsatts för en iransk attack tidigare i mars. Vid attacken utbröt brand ombord, men ingen person skadades.

Hånell beskriver läget för besättningen på de kvarvarande fartygen som ansträngt men under kontroll. ”Vi har en kontinuerlig dialog med besättningen för att veta hur de mår och känner att läget är under relativt god kontroll. Det är klart att det är ett stresspåslag utan tvekan för dem. Men ändå är det än så länge under kontrollerade former.”

Skulle krisen förlängas eller förvärras har rederiet beredskap för att evakuera personal från de drabbade fartygen. ”Det finns scenarier där vi skulle evakuera om det fördröjs mycket längre, eller där man sätter in ny besättning för att lösa av varandra,” förklarar Hånell. Han påpekar också den psykologiska påfrestningen för besättningsmedlemmarna: ”Pressen att sitta där man sitter är stor, samt att det är en tristess också, att bara sitta och vänta.”

Blockaden i Hormuzsundet har stor betydelse för den globala sjöfarten och energimarknaden, eftersom omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom denna strategiska vattenväg mellan Iran och Arabiska halvön.