Statsministern om Trump, klimatet och integrationen: ”Så har Nato aldrig varit tänkt att fungera”

I en tid av globala spänningar och ett eskalerande krig i Mellanöstern tar statsminister Ulf Kristersson emot Dagens Nyheter för ett samtal om säkerhetspolitik, ekonomi och integration. Med höstens val närmar sig blir intervjun en indikation på vad som väntar efter september.

I Rosenbads lokaler uttrycker Kristersson tydlig oro över Donald Trumps utspel om att potentiellt lämna Nato. När försvarsalliansens chef Mark Rutte säger sig förstå presidentens besvikelse över att vissa medlemsländer inte stöttat USA tillräckligt i Mellanösternkriget, tar Kristersson tydligt avstånd.

”Så har Nato aldrig varit tänkt att fungera,” säger statsministern bestämt.

Trumps hot om att ”bomba Iran tillbaka till stenåldern” och ”döda en hel civilisation” får också kritik från Kristersson: ”Så uttrycker man sig inte, tycker jag. Det finns en oförsiktighet just nu i hans politik som är riskabel på många sätt.”

Statsministerns analys av konflikten är att två intressen står mot varandra där varken USA:s och Israels angrepp på Iran eller den iranska regimens agerande ryms inom ”traditionell folkrätt”. På frågan om det finns olika versioner av folkrätten förtydligar han:

”Nej, det är bara ett sätt att säga att det är uppenbart just nu att folkrättens krav inte respekteras från något håll.”

Bensinskatt och klimatmål

En påtaglig konsekvens av kriget för svenska medborgare är stigande drivmedelspriser när oljetransporterna från Persiska viken störs. Tidöregeringens respons har varit att sänka skatten på drivmedel – en åtgärd som gynnar alla bilister oavsett behov eller ekonomisk situation.

När Kristersson får frågan varför stödet inte riktas specifikt mot bilberoende hushåll på landsbygden med svag ekonomi, menar han att enkelheten väger tyngre: ”Ska man få snabba resultat när priserna riskerar att sticka iväg, då är det enklast att sänka skatten.”

Statsministern avvisar kritiken att skattesänkningar på fossila bränslen motverkar klimatomställningen: ”Det är ju ett ganska akademiskt resonemang att säga: njut av att ni blir mindre beroende genom att det är fruktansvärt höga kostnader just nu. Det kan den säga som inte påverkas själv.”

Trots att Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson uttryckt tvivel om att Sverige kan nå sina klimatmål till 2030, står Kristersson fast vid EU-målet: ”Det som nu händer i världen stökar till det här. Fokus ligger på andra ställen. Men EU-målet till 2030 ligger fast.”

Samtidigt ifrågasätter han det svenska transportmålet och förespråkar i stället ett elektrifieringsmål: ”Jag tror att ett eget svenskt transportmål, det fyller ingen funktion.”

Arbetskraftsinvandring och integration

En central del av Tidöregeringens politik är den åtstramade migrationen, inklusive skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Trots att organisationer som Svenskt Näringsliv varnar för att detta hotar tillväxten, står Kristersson på sig.

”Det finns alltid branscher som tycker att det är enklare om de inte har några regler alls. Och det är väl smidigt om man kan ta hit en diskare från Pakistan utan lönekrav,” säger han och fortsätter: ”Jag kan inte förstå varför vi ska ha ett par hundratusen personer i Sverige som inte arbetar fast de kan, och samtidigt ta in människor från Asien och Afrika till Sverige till jobb som inte är så kvalificerade.”

Regeringen vill stärka integrationen genom skärpta krav för medborgarskap och vandelsprövning för uppehållstillstånd. Kristersson beskriver medborgarskapet som ”en slags lojalitetsförklaring” och menar att: ”När du talar svenska, vill vara svensk och vill omfattas av båda rättigheter och skyldigheter, då blir du svensk medborgare.”

På frågan om mångkultur berikar Sverige, svarar han: ”Människor som kommer från olika delar av världen, som vill förenas i ett land som fungerar ungefär som Sverige fungerar, det har alltid berikat Sverige. Människor som kommer hit och inte ställer upp på svenska värderingar eller svensk lagstiftning, det är dåligt för Sverige.”

Samarbetet med SD

Kristersson bekräftar sitt tidigare uttalande om att Sverigedemokraterna bör få viktiga ministerposter i en eventuell högerregering efter valet, framför allt inom migration och integration. Däremot vill han inte spekulera i vilka poster Moderaterna skulle behålla.

När det gäller relationen till Jimmie Åkesson, som nu varat i mer än sex år sedan deras första enskilda möte, svarar Kristersson: ”Den stora förändringen är tre och ett halvt års regerande där vi har kunnat lägga åsiktsskillnader åt sidan, fokusera på gemensamma nämnare och få saker gjorda.”

Inför valrörelsen lovar Kristersson fortsatta bidragsreformer så att arbete alltid lönar sig bättre än bidrag, att Sverige ska leda tillväxtligan i EU med högst BNP per capita, samt att fortsätta bekämpningen av gängvåldet med ökat fokus på vardagsbrottslighet.