Unga är alltmer höger – kan de avgöra valet?

Klyftan mellan könen inom politiken växer – unga män dras allt mer åt höger

Den politiska klyftan mellan könen har aldrig varit större bland unga väljare än vad den är idag. Enligt en ny rapport från SOM-institutet identifierar sig 52 procent av unga män mellan 16 och 24 år som höger, medan motsvarande siffra bland unga kvinnor är 31 procent. På vänsterskalan är förhållandet omvänt – 43 procent av kvinnorna placerar sig där jämfört med 24 procent av männen.

Daniel Johansson, som lett forskningsarbetet bakom rapporten, beskriver en tydlig trend där särskilt unga män förflyttat sig högerut på den politiska skalan.

– Framför allt är det unga män som har rört sig högerut. De verkar få en allt mer konservativ ideologi och mer konservativa värderingar i sakfrågor. Det är en trend vi ser tydligt, säger Johansson.

Rapporten, som följt hundratals variabler under lång tid, visar att dagens situation är historiskt unik.

– Om man går tillbaka till 1986 kan man se att det aldrig tidigare har varit en så stor andel unga män som nu som placerar sig till höger, och klyftan mellan unga män och unga kvinnor har aldrig varit så stor. Det är också något som verkar fortsätta att växa, förklarar Johansson.

Missnöje driver på högertrenden bland unga

Elin Böhlin, 21 år, och Klara Wistrand, 18 år, båda aktiva inom Moderata ungdomsförbundet (Muf), pekar på missnöje som en central faktor till att fler unga väljer högersidan.

– När systemen inte fungerar, till exempel i skolan och sjukvården, slår bristerna hårdast mot unga. Flumskola, bristande studiero, långa vårdköer, särskilt inom psykiatrin. Det skapar ett starkt förändringsbehov och mycket missnöje, säger Wistrand.

Böhlin, som varit engagerad i Muf i sex år och nu hoppas bli ordförande för Stockholmsförbundet, lyfter fram att Sverigedemokraterna kan vara en del av förklaringen till varför särskilt män dras åt höger.

– Jag tror att SD spelar en större roll än deras väljarstöd egentligen motiverar. De har lyckats kidnappa begreppet ”höger”, och män har generellt högre tolerans för SD än kvinnor, kanske på grund av humanistiska aspekter, säger hon.

Hon menar också att det finns skillnader i hur könen förhåller sig till politiska budskap.

– Kvinnor är ofta mer relationsinriktade och röstar mer med hjärtat, medan högerpolitik ofta är mer sakorienterad. Det är något vi själva pratar om – att vi behöver bli bättre på att appellera till känslor också.

Polariseringen mellan könen ökar

Enligt SOM-rapporten har unga mäns inställning till vissa sakfrågor förändrats markant de senaste åren. När det gäller att stärka hbtq-personers rättigheter har andelen unga män som tycker detta är bra sjunkit från cirka 50 procent 2020 till 21 procent idag.

Samtidigt visar rapporten att unga män är överrepresenterade när det gäller intresse för migrationsfrågor, medan unga kvinnor i högre grad intresserar sig för jämställdhetsfrågor.

– Mycket tyder på att det i dag är påtagligt svårare för unga att mötas och komma överens än vad det var för tio år sedan, konstaterar Daniel Johansson.

Partierna analyserar trenden

Emilia Bjuggren, Socialdemokraternas förstanamn i Stockholm, tror att dagens politiska klimat spelar roll för utvecklingen.

– Dagens unga växer upp med krig i närområdet, ökade klyftor i samhället och en regering som prioriterar skattesänkningar för de rikaste. Det finns populistiska krafter som pekar ut enkla lösningar och ställer människor mot människor och den kommunikationen når unga män mer, säger hon.

På andra sidan det politiska spektrumet ser Christoffer Fjellner, Moderaternas förstanamn i Stockholm, positivt på utvecklingen och tror att den kan påverka både kommande val och framtida valresultat.

– De värderingar och val man gör som ung tenderar man att ha med sig hela livet. Att det ser ut så talar för att det är framtidens idéer, det är viktigt för framtiden. Jag är inte jätteförvånad att Moderaterna tilltalar unga väljare, säger han.

Inför höstens val den 13 september kommer 7,8 miljoner svenskar att få rösta enligt preliminära siffror från SCB. Gruppen förstagångsväljare (personer mellan 18 och 21 år) är något större i årets val jämfört med valet 2022, och över hälften av dessa förstagångsväljare är män. Störst andel förstagångsväljare finns i kommuner nära Stockholm, Göteborg och Malmö.

Med tanke på den växande klyftan mellan könen bland unga väljare kan deras röster komma att spela en avgörande roll för valresultatet, både i årets val och i framtida val.