USA planerar skicka 4 000 soldater till övning i Norge

Förberedelserna för den omfattande Natoövningen Cold Response fortgår i Norge, trots den politiska turbulensen kring Donald Trumps utspel om Grönland. Omkring 25 000 soldater från 14 Natoländer kommer i mars att samlas för att öva försvarsstrid i det krävande arktiska klimatet på Nordkalotten.

– De ska öva på att försvara Norge, Sverige och Finland i ett Natosammanhang, förklarar översergeant Jonny Karlsen, talesperson för Försvarets operativa högkvarter i Norge, för Dagens Nyheter.

Cold Response arrangeras vartannat år och syftar till att stärka alliansens förmåga att hantera militära operationer under extremt kalla förhållanden. Övningen kommer att fokusera på norra Norge och norra Finland, men vissa aktiviteter kommer även att genomföras i Sverige.

– Ska man kunna fungera i kris och krig så måste man öva i fredstid, understryker Karlsen.

Amerikanska, brittiska och nederländska styrkor befinner sig redan i Norge för att utbilda sig i överlevnad och strid under arktiska förhållanden. Det extrema klimatet utgör en särskild utmaning för militära operationer.

– Om du kan strida i det här klimatet, något av de svåraste du gör som en soldat, så är ingenting omöjligt, säger Jonny Karlsen.

Sveriges bidrag till övningen består av cirka 2 500 soldater, främst från Skaraborgs regemente (P4) i Skövde och Norrbottens regemente (I19) i Boden. Dessa förband utgör stommen i de så kallade subarktiska brigaderna – stora, rörliga enheter specialiserade på försvarsstrid i de nordligaste regionerna.

Vinterövningar i Norge har varit en central del av Natos verksamhet ända sedan alliansens grundande 1949. Men i nuläget står försvarsalliansen inför vad som kan vara dess allvarligaste kris någonsin. Europeiska medlemsländer har reagerat kraftigt på Donald Trumps försök att pressa Danmark genom att införa hämndtullar mot Sverige och andra länder som stödjer den danska positionen i Grönlandsfrågan.

Trots den diplomatiska spänningen mellan USA och flera europeiska Natoländer har de militära förberedelserna fortsatt enligt plan.

– Jag vill inte tala om det politiska. Vi planerar som vi alltid har gjort. För vår del har vi inte tagit emot några andra signaler, säger Jonny Karlsen.

Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), pekar dock på det faktum att militära strukturer och planeringsprocesser är långsamma och stabila, medan Trumps utspel ofta är oförutsägbara.

– Presidenten kan ju säga att ”det blir ingen sån här övning nu. Nu åker ni någon annanstans”, säger Granholm.

Vid Natos toppmöte i Haag förra sommaren accepterade medlemsländerna att höja sina försvarsutgifter till fem procent av BNP, varav 3,5 procent ska gå till direkta militära utgifter. Denna höjning drevs fram av Trump, som har hotat att USA inte kommer att försvara länder som inte uppfyller sina ekonomiska åtaganden.

Sedan Trumps tillträde har det funnits tvivel kring hans stöd för Natos artikel 5, som utgör grunden för alliansens kollektiva försvar. Osäkerheten har nu förstärkts ytterligare genom hans uttalanden om Grönland.

– Oron är att amerikanerna inte kommer hit alls i ett krisläge och då kan det tolkas i Kreml och Peking som att de inte är dedikerade till artikel 5, förklarar Granholm. Han tillägger att detta skulle kunna ge Ryssland och Kina större strategiskt handlingsutrymme.

Granholm tonar dock ned risken för att USA skulle vidta militära åtgärder mot allierade Natoländer och betonar att de amerikanska soldaterna som deltar i Cold Response kommer för att öva tillsammans med partnerländer.

– Att de skulle vara något direkt militärt hot mot oss – det tror jag inte, säger han.

Trump har ofta gett motstridiga uttalanden om Nato. Bara några dagar innan konflikten kring Grönland eskalerade, försäkrade han att USA alltid skulle stå vid Natos sida, samtidigt som han uttryckte tvivel om huruvida Nato skulle ställa upp för USA.

– Vad som händer nu är att den grundläggande säkerhetsordning vi haft sedan 1945 nu kastas ut genom fönstret av USA. Vad som ersätter den, det vet vi inte, avslutar Niklas Granholm.