Utrikesministern: USA:s agerande strider mot Europas värderingar

En allvarstyngd utrikesminister presenterar Sveriges nya utrikespolitiska kurs

På onsdagen trädde utrikesminister Maria Malmer Stenergard fram inför riksdagen för att lägga fram regeringens utrikesdeklaration. Med tydlig allvar i rösten beskrev hon en värld i förändring där långvariga säkerhetspolitiska strukturer nu ifrågasätts och utmanas.

”Den säkerhetspolitiska arkitektur, de internationella spelregler och den fria handel som har gjort länder som Sverige trygga och rika utmanas. Vi ser allvarliga brott mot folkrätten,” konstaterade Malmer Stenergard och fortsatte: ”USA är avgörande för svensk och europeisk säkerhet och välstånd, men Europas relation med USA går nu in i en ny era.”

Det politiska landskapet har genomgått betydande förändringar sedan föregående års deklaration. Trumpadministrationens hårda hållning gentemot europeiska allierade, inklusive den uppmärksammade situationen med Grönland och Danmark, har skapat nya utmaningar för svensk utrikespolitik.

”Sverige kommer inte att kompromissa om våra grannländers territoriella integritet. Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland,” betonade utrikesministern med eftertryck.

Regeringen erkänner nu öppet att den transatlantiska relationen befinner sig i ett skifte, vilket har föranlett initiativ för att stärka banden med allierade och partner i Sveriges omedelbara närområde. Denna ompositionering speglar en bredare strategisk anpassning till en mer oförutsägbar global miljö.

”Vi vet inte vad som väntar efter den här brytningstiden, men vi vet att vi behöver förhålla oss till en mer brutal värld,” sade Malmer Stenergard.

I deklarationen framhölls Europeiska unionens centrala roll för svensk utrikespolitik. Utrikesministern betonade särskilt behovet av att stärka EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska kapacitet, inklusive övergången till fler beslut genom kvalificerad majoritet för att öka effektiviteten.

”EU är vår bästa chans att fortsätta verka för demokrati, frihet och internationell rätt,” förklarade hon och underströk därmed Sveriges fortsatta europeiska förankring trots de globala förändringarna.

Folkrätten och respekten för FN-stadgan beskrevs som grundpelare i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Malmer Stenergard uttryckte tydligt Sveriges position: ”En värld där den starkes rätt går före folkrätten och där stormakter gör som de vill är inte den världsordning vi vill se.”

Vad gäller den pågående konflikten mellan Israel och Palestina vidhöll utrikesministern Sveriges långvariga ståndpunkt om behovet av en tvåstatslösning grundad i folkrätten. Hon beskrev detta som ”den enda hållbara lösningen där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och demokrati.”

För den akuta situationen i Gaza underströk hon tre centrala prioriteringar: skydd av civila, obehindrat tillträde för humanitär hjälp och ett meningsfullt palestinskt deltagande i återuppbyggnaden. Hon var samtidigt tydlig med Sveriges hållning att ”Hamas måste avväpnas och kan inte ha plats i ett framtida styre av Gaza.”

Malmer Stenergard riktade också kritik mot utökade bosättningar och bosättarvåld på Västbanken och bekräftade Sveriges fortsatta arbete för utökade EU-sanktioner mot extremistiska bosättare och israeliska ministrar som driver på den illegala bosättningspolitiken.

Avslutningsvis bekräftade regeringen sitt engagemang för tre uppmärksammade fall av frihetsberövade svenskar utomlands: Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali, där utrikesministern upprepade kravet att de måste återförenas med sina familjer.

Denna utrikesdeklaration markerar en betydande förskjutning i Sveriges internationella förhållningssätt, där traditionella allianser omvärderas samtidigt som grundläggande principer om folkrätt och internationellt samarbete fortsatt betonas i en alltmer komplex global miljö.