Vägvalet i energipolitiken – då kan elpriserna skena

Skenande elpriser blev en het politisk fråga inför valet 2022. Rysslands anfall mot Ukraina ledde till en akut energikris i Europa som påverkade Sverige genom den gemensamma elmarknaden inom EU. Effekterna blev särskilt påtagliga i södra Sverige, där kärnkraftsreaktorer hade stängts utan motsvarande tillskott av ny elproduktion.

Trots de tillfälliga prischockerna har Sverige historiskt haft förhållandevis låga elpriser under många år, mycket tack vare en omfattande utbyggnad av vindkraften. Med ett större inslag av väderberoende elproduktion har dock prisfluktuationerna ökat markant.

Framtida elpriser kommer i stor utsträckning att bero på vilka vägval som görs inom energipolitiken. I en nyligen publicerad rapport från forskningsbolaget Energiforsk analyseras två möjliga scenarier för de kommande tio åren.

”Vi har undersökt vad som händer om utvecklingen huvudsakligen drivs av marknadskrafter och hur det kan tänkas bli om staten tar ett större ansvar för elsystemet”, förklarar Lars Bergman, professor emeritus från Handelshögskolan i Stockholm och en av rapportförfattarna.

Analysen visar att elpriserna sannolikt kommer att bli högre än dagens nivåer oavsett vilket scenario som blir verklighet. Den förda politiken kommer dock att påverka både prisnivåer och stabilitet.

Ett scenario med aktivt statligt stöd för utbyggnad av planerbar elproduktion, exempelvis kärnkraft, förväntas leda till högre men mer stabila priser. Detta beror på flera faktorer: stora investeringar kräver avkastning och efterfrågan på el väntas öka om industrin kan räkna med tillförlitlig effekt.

I det marknadsdrivna scenariot blir snittpriset på el sannolikt lägre. De kostsamma investeringarna i kärnkraft och havsbaserad vindkraft uteblir troligen till förmån för billigare men väderberoende kraftslag. Detta medför dock större prissvängningar där elpriserna ibland kan vara extremt låga men också skjuta i höjden under perioder med låg produktion. Elbehovet förväntas inte heller öka i samma utsträckning i detta scenario och behovsökningar kan delvis täckas genom minskad export.

Elmarknaden präglas av vad Lars Bergman beskriver som ”en elefant i rummet” – ett moment 22. För att industrin ska kunna genomföra omfattande elektrifiering krävs låga elpriser. Men med låga elpriser saknas incitament att investera i den kraftproduktion som är nödvändig för industrins elektrifiering.

”Industrin måste vänja sig vid högre elpriser. Oavsett statlig inblandning eller inte så kommer det att kosta mer när man bygger ut systemet”, säger Peter Fritz, energianalytiker och medförfattare till rapporten.

Trenden går redan mot ett ökat statligt engagemang på elmarknaden, men det slutliga utfallet är fortfarande oklart. Tidöregeringen har infört ett stödsystem för ny kärnkraft som inkluderar garantier för ett lägsta elpris. Lars Bergman varnar dock för att ensidiga stöd till ett specifikt kraftslag riskerar att underminera lönsamheten för andra elproduktionsformer, exempelvis vindkraften.

Rapportförfattarna bedömer ändå att en utökad statlig roll på elmarknaden är nödvändig för att industrins elektrifiering ska kunna accelerera i Sverige. Om havsbaserad vindkraft ska kunna bidra till energimixen krävs sannolikt även stöd till denna sektor, något som flera statliga utredningar har påpekat för regeringen.

Enligt prognoser från bland annat Energimyndigheten förväntas elbehovet öka markant fram till 2035 i takt med att industri och transportsektorn elektrifieras. Denna omställning är avgörande för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål, men utvecklingen har på senare tid tappat fart.

Medan Tidöregeringen betraktar ny kärnkraft som central i framtidens energimix, har marknadsaktörer hittills bedömt de finansiella riskerna som alltför stora. Detta har föranlett regeringen att införa omfattande statliga stödsystem för investeringar i nya reaktorer.

I energiöverenskommelsen från 2016, som hade brett politiskt stöd, ingick även planer på statligt stöd till havsbaserad vindkraft. Dessa planer har dock skrinlagts av den nuvarande regeringen, trots att flera utredningar indikerat att havsbaserad vindkraft sannolikt inte kommer att byggas ut i någon större omfattning utan statligt stöd.

En avgörande komponent i elsystemet är elnätet, där staten spelar en central roll genom affärsverket Svenska kraftnät som äger det nationella stamnätet, medan regionala och lokala nät kontrolleras av privata elbolag.