Vakuum efter Abdos gripande: ”Ingen har tagit ledartröjan”

En tidig julimorgon förra sommaren genomförde turkisk polis en storskalig insats mot misstänkta gängkriminella på flera platser i landet. Insatserna, som dokumenterades på film, visade hur misstänkta personer satt på knä med handfängsel när polisen slog till.

Bland de gripna fanns den ökände svenske gängledaren Ismail Abdo, 35, även kallad ”Jordgubben”, tillsammans med två av hans närmaste allierade. Abdo har länge betraktats som en huvudperson bakom den svenska våldsvågen och har varit ett av svensk polis högst prioriterade mål.

Sju månader efter tillslaget sitter Abdo fortfarande häktad i Turkiet, anklagad för omfattande narkotikarelaterad brottslighet. Enligt turkiska rapporter misstänks de 20 personer som greps i samband med insatsen för hantering av över 2,3 ton narkotika samt nästan 130 000 narkotikaklassade tabletter. Tillslaget resulterade även i beslag av 53 fastigheter, 27 fordon och aktieinnehav med ett sammanlagt värde av omkring 350 miljoner kronor.

Abdo, som leder det så kallade Rumbanätverket, har efter frihetsberövandet lämnat ett maktvakuum inom organisationen. Enligt poliskällor som Dagens Nyheter har talat med finns det inga tecken på att någon ny ledare har trätt fram för att ersätta honom.

”Vi ser inte tecken på att någon räckt upp handen och tagit över ledartröjan,” säger en polis till tidningen.

Orsakerna till detta kan vara flera. Poliskällor menar att både den pågående rättsprocessen mot Abdo och den betydande hotbild som följer med ledarrollen kan ha avskräckt potentiella efterträdare.

”Man kan vilja avvakta och se vad som händer i Turkiet. Den som tar över får också en ordentlig hotbild. Det är inte säkert att man vill göra sig själv till en ännu större måltavla, både för polisen och rivalerna,” förklarar en källa.

Den turkiska utredningen mot Abdo fortskrider, men i långsam takt. Detta överraskar dock inte svenska poliser, som pekar på tidigare fall där svenskar har suttit frihetsberövade under långa perioder utan att deras fall har prövats i domstol.

”Turkarna har ingen brådska. De anser att de har ett bra bevisläge med höga straffvärden och verkar inte se någon anledning att stressa,” säger en polis angående utredningen mot Abdo.

En komplicerande faktor är att Ismail Abdo innehar turkiskt medborgarskap, vilket gör möjligheten till utlämning till Sverige mycket begränsad. Flera svenska åklagare driver dock parallella ärenden mot honom, däribland misstankar om inblandning i det omfattande kokainbeslag som gjordes i Nynäshamn 2024.

Ett alternativ för de svenska myndigheterna är att begära så kallad överförd lagföring, där de turkiska myndigheterna prövar de svenska brottsanklagelserna. Åklagare Daniel Jonsson, som ledde Nynäshamnsutredningen, bekräftar att Sverige bistår den turkiska utredningen genom att dela relevanta delar av svenska förundersökningar.

”Jag vill avvakta vad som händer i deras rättsprocess innan jag tar det beslutet,” säger Jonsson angående en eventuell begäran om överförd lagföring.

Niclas Andersson, utredningschef vid polisens nationella operativa avdelning, beskriver samarbetet med Turkiet som mycket nära och menar att turkiska myndigheter har efterfrågat olika former av hjälp från Sverige. Han ser det som en reell möjlighet att de svenska anklagelserna mot Abdo kan komma att prövas i turkisk domstol.

”Så kan det mycket väl bli. Den processen rullar parallellt med deras egen utredning,” förklarar Andersson.

Gripandet av Ismail Abdo markerar ett betydande genombrott i bekämpningen av organiserad brottslighet med kopplingar till Sverige, men visar samtidigt på de komplexa utmaningar som internationell brottsbekämpning innebär när misstänkta har dubbla medborgarskap och opererar över nationsgränser.