Världens äldsta giftpilar hittade av svenskar

Forskare har identifierat världens äldsta pilgift, som är 72 000 år gammalt. Detta genombrott är resultatet av ett omfattande samarbete mellan vetenskapsmän från Sydafrika och Sverige, som tillsammans har undersökt kvartspilar använda av våra förfäder.

Giftet kommer från den sydafrikanska växten gifbol (även känd som giftlök på svenska), vars rester upptäcktes på pilarnas spetsar. Denna upptäckt flyttar tillbaka tidpunkten för människans första kända användning av pilgift med närmare 40 000 år, då det tidigare äldsta fyndet av liknande karaktär daterades till omkring 35 000 år sedan.

”Det är resultatet av ett långt och nära samarbete mellan forskare i Sydafrika och Sverige. Att tillsammans kunna identifiera världens äldsta pilgift har varit ett digert arbete och är oerhört uppmuntrande för fortsatt forskning”, säger Sven Isaksson, professor vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Upptäckten kastar nytt ljus över våra förfäders intellektuella förmågor och teknologiska innovation. Den visar att tidiga människor hade avancerade kunskaper om sin omgivning och förmåga att använda naturens resurser på ett sofistikerat sätt.

Anders Högberg, professor vid Linnéuniversitetet, understryker betydelsen av denna upptäckt för vår förståelse av människans kognitiva utveckling: ”Att använda pilgift kräver planering, tålamod och förståelse för orsak och verkan. Det är ett tydligt tecken på avancerat tänkande hos tidiga människor.”

Gifbol-växten, som är inhemsk i södra Afrika, innehåller potenta gifter som historiskt har använts av ursprungsbefolkningar för jakt. Att förstå hur dessa tidiga människor identifierade, extraherade och applicerade dessa gifter på sina vapen ger värdefull insikt i utvecklingen av mänsklig teknologi och överlevnadsstrategier.

Fyndet representerar ett betydande genombrott inom arkeologin och paleontologin. Det ger konkreta bevis för att människor för över 70 000 år sedan inte bara tillverkade verktyg, utan också förädlade dem genom att tillsätta biologiska ämnen för att öka deras effektivitet vid jakt. Detta vittnar om en förståelse för kemi och biologi som tidigare inte har dokumenterats från denna tidsperiod.

Denna typ av teknologi skulle ha gett dessa tidiga människor betydande fördelar i deras jaktmetoder. Pilar behandlade med gift behöver inte nödvändigtvis träffa vitala organ för att fälla ett byte, eftersom giftet sprider sig i offrets kropp och försvagar det över tid. Detta möjliggjorde jakt på större bytesdjur med relativt enkla vapen.

Forskningsresultaten, som nyligen publicerades i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Science Advances, öppnar nya vägar för förståelsen av människans evolutionära och kulturella historia. De visar att komplexa beteenden och teknologier utvecklades betydligt tidigare än vad forskare tidigare trott.

Samarbetet mellan de sydafrikanska och svenska forskargrupperna demonstrerar också värdet av internationellt tvärvetenskapligt samarbete inom arkeologin. Genom att kombinera expertis inom olika områden – från kemisk analys till arkeologisk kontextualisering – kunde forskarteamet göra denna banbrytande upptäckt.

Den detaljerade studien av dessa pilar ger också information om de sociala strukturerna hos dessa tidiga människor. Kunskapen om giftiga växter och deras användning måste ha överförts från generation till generation, vilket tyder på en välutvecklad kultur för kunskapsöverföring.

Fortsatt forskning på området kan potentiellt avslöja ännu äldre exempel på avancerad teknologi och kemiska kunskaper bland våra förfäder, och ytterligare utmana vår förståelse av mänsklighetens teknologiska utveckling genom årtusendena.