Varnar för terrorpropaganda på nätet

Terrorhotet mot Sverige fortsätter att vara på nivå tre enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), men dess karaktär har förändrats avsevärt. Från att tidigare främst ha kopplats till etablerade terrorgrupper som IS och al-Qaida, har hotbilden nu blivit mer komplex och inbäddad i ett bredare säkerhetspolitiskt sammanhang.

– Händelser i omvärlden används för att motivera och mobilisera till olika typer av aktiviteter, däribland grova våldsdåd, förklarar Ahn-Za Hagström, chef för NCT, och tillägger: – Hoten överlappar varandra och måltavlor kan angripas av flera olika aktörer av olika skäl.

I NCT:s nyligen publicerade helårsbedömning för 2026 pekas personer som sprider våldsbejakande propaganda på internet ut som den främsta drivkraften bakom terrorhotet. Denna typ av material riskerar att inspirera andra, särskilt unga människor, som kan genomgå en snabb radikaliseringsprocess.

Hagström refererar specifikt till fallet med en 19-åring som dömdes för att ha planerat ett terrorattentat mot en festival i Stockholm. Det som var anmärkningsvärt i detta fall var enligt Hagström hur den unge mannen konsumerade våldspropaganda.

– Just hur det inte handlade om hela propagandafilmerna utan exakt den delen som var våldsam, påpekar hon.

Ett oroväckande mönster som NCT identifierat är att våldet i sig verkar ha blivit en primär drivkraft för många potentiella gärningsmän, snarare än en djupare ideologisk övertygelse. Terrororganisationer fungerar då mer som en identitetsmarkör eller ett sätt att få uppmärksamhet.

– Ideologin blir som en överrock man tar på sig, men man har inte det ideologiska djupet som vi såg för många år sedan, säger Hagström.

Denna utveckling innebär att personliga motiv bakom planerade eller genomförda attentat blivit allt vanligare. Enligt NCT finns det nu nästan alltid ytterligare komponenter utöver den ideologiska övertygelsen.

– I nästan alla fall som vi får information om tycks det finnas ytterligare en komponent: personliga skäl och individuella drivkrafter, och eventuellt också en psykisk ohälsa, förklarar Hagström.

Terrorhotet mot Sverige sänktes från nivå fyra till tre i maj förra året, och enligt NCT förväntas denna nivå bestå under överskådlig framtid. Sverige anses idag inte vara ett lika utpekat mål för terrorattentat som det var under 2023, trots att den internationella situationen fortsätter att vara spänd med konflikter i bland annat Ukraina och Gaza.

Med det stundande valåret finns dock anledning till viss oro. NCT bedömer att aktiviteter från extremistmiljöer kan öka under valrörelsen.

– Vi vet av tidigare erfarenhet att olika typer av sakfrågor lyfts upp och olika intressen ställs mot varandra. Det är något som våldsbejakande extremister och terrorister skulle kunna dra nytta av, säger Hagström, men klargör samtidigt: – Men vi ser inte att valet som sådant påverkar terrorhotet.

Säkerhetsläget präglas alltså av en kombination av globala konflikter, snabb spridning av radikalt material online och mer komplexa, individuella drivkrafter bakom potentiella attentat. Denna nya hotbild ställer andra krav på säkerhetsmyndigheterna jämfört med tidigare, då hotet var mer tydligt kopplat till specifika terrororganisationer med uttalade politiska eller religiösa mål.

Den snabba radikaliseringsprocessen, ofta driven av selektivt konsumerad våldspropaganda online, gör att personer utan tidigare koppling till extremistmiljöer kan utgöra ett hot. Detta komplicerar det förebyggande arbetet och ställer höga krav på samverkan mellan olika samhällsaktörer för att tidigt identifiera och motverka radikalisering.