”Vi får bara en chans” – oro inför de nationella proven

I Sverige ställs grundskoleelever inför vårens nationella prov

Den här veckan inleds de nationella proven i svenska för grundskoleelever runt om i landet. På Kunskapsskolan i Tyresö möter vi tre niondeklassare – Amanda, Emilia och Klara – som står inför denna viktiga utmaning med en påfallande lugn inställning.

”Det är klart att man är lite nervös, men det är inte så mycket man kan göra. Det går som det går,” säger Amanda med en axelryckning, något hennes klasskamrater instämmer i.

Trots att dessa prov kan ha avgörande betydelse för deras framtida gymnasieval har eleverna en avslappnad attityd, särskilt inför svenskproven. De förklarar att svenska som ämne bygger på färdigheter som utvecklats under längre tid, snarare än faktakunskaper som kan pluggas in i sista minuten.

”Det är inget man kan öva upp på en vecka. Kan du inte skriva bra nu, så kommer du inte kunna det på provet heller,” konstaterar Klara med ett skratt och tillägger: ”Det handlar mest om att dyka upp och göra sitt bästa – och undvika att dö.”

Eleverna har ändå förberett sig genom att repetera olika texttyper. Amanda har gått igenom tidigare feedback, medan Emilia har identifierat och tränat på sina svagheter. Nyligen har de övat på debattartiklar, krönikor och noveller som förberedelse.

Situationen ändras dock när samtalet glider in på de kommande proven efter påsklovet – historia, moderna språk och matematik. Då blir tonen allvarligare.

”Det är ämnen man verkligen behöver plugga till. Det som gör en nervös är att man bara får en chans,” förklarar Emilia.

De tre eleverna riktar skarp kritik mot Skolverkets misslyckade försök att digitalisera de nationella proven, ett system som drabbats av både tekniska problem och läckor.

”Det konstiga är att de lagt så mycket pengar på ett system som inte fungerar. Det finns ju redan fungerande system, som Exam.net,” påpekar Klara.

Svenskläraren Helen Netz berättar att Kunskapsskolan använder just Exam.net för vissa prov, där eleverna får instruktioner på papper och skriver sina texter digitalt med en unik kod. ”Man kan inte fuska och det funkar jättebra,” tillägger Amanda.

Frustrationen över Skolverkets tekniska misslyckanden är påtaglig bland eleverna. ”Det är intressant att de som bestämmer över vår undervisning inte kan konstruera ett fungerande system, trots alla pengar det kostat,” säger Klara kritiskt.

Eleverna ifrågasätter också nödvändigheten av digitaliserade nationella prov. De upplever att den traditionella bedömningen fungerar väl. ”Jag har aldrig upplevt att proven inte har rättats rättvist,” säger Amanda.

Samtidigt är de medvetna om den betygsinflation som förekommer i skolsystemet. De har mött jämnåriga som fått ”glädjebetyg” – oförtjänt höga betyg som kan ge fördelar vid gymnasieval.

”Man har ju träffat människor som fått glädjebetyg. Det förstår man när man pratar med dem och ser hur de arbetar,” förklarar Amanda.

Men eleverna uttrycker mer oro för de elever som drabbas av glädjebetyg än för sin egen situation. ”De kanske kommer in på ett bra gymnasium utan att vara medvetna om att de har fått glädjebetyg. Men inser snabbt att de inte kan någonting jämfört med alla andra. Det måste vara skitjobbigt,” säger Klara med empati.

Det planerade nya betygssystemet, som ska införas 2030, kommer att ge de nationella proven större betydelse för slutbetyget. Detta väcker oro hos de tre niondeklassarna som befarar att undervisningen kommer att fokusera alltför mycket på att förbereda eleverna specifikt för proven – ett fenomen som kallas ”teaching for the test”.

Skolverkets beslut att skjuta upp digitaliseringen av de nationella proven under de närmaste åren kommer efter upprepade tekniska misslyckanden, där systemet bland annat kraschade under pågående prov – något som beskrivits som en ”katastrof” av berörda skolor.

Medan debatten om nationella provens utformning och betydelse fortsätter, förbereder sig Amanda, Emilia och Klara för att ta sig an vårens provutmaningar med både realistiska förväntningar och en dos pragmatism som imponerar för deras unga ålder.