Amnesty: Risk för fler avrättningar

Under onsdagen genomfördes en avrättning av en svensk-iransk medborgare i Iran, bekräftar Sveriges utrikesdepartement. Mannen, som erhöll sitt svenska medborgarskap 2020, har suttit fängslad sedan sommaren 2023. Iran har dock inte erkänt hans svenska medborgarskap.

Enligt uppgifter från UD rör det sig om samma person som uppmärksammades i svenska medier i december förra året. Då framkom att mannen misstänktes för spioneri för Israels räkning.

Maja Åberg, sakkunnig i dödstraffsfrågor vid Amnesty International, beskriver avrättningen som djupt oroande.

”Det visar att Iran fortsätter att avrätta människor trots den pågående väpnade konflikten. Att man dessutom avrättar en person med dubbelt medborgarskap visar att inte ens ett EU-medborgarskap ger något skydd i denna situation. Detta är verkligen fruktansvärda nyheter,” säger hon.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har uppgett för TT att avrättningen skedde efter en ”mycket bristfällig rättsprocess”. Detta bekräftar den bild som flera människorättsorganisationer länge beskrivit gällande Irans rättssystem.

Rouzbeh Parsi, historiker och Iranexpert vid Lunds universitet, förklarar att Irans rättsväsende är starkt politiserat. När någon anklagas för brott av politisk karaktär, såsom spioneri, kan man förvänta sig att rättsprocessen inte följer internationella standarder.

”Framför allt har försvarsadvokater som hanterar politiskt laddade fall det mycket svårt, eftersom domstolarna redan är partiska. Det har till och med förekommit fall där advokater hamnat i fängelse enbart för att de försvarat sina klienter,” säger Parsi.

Iran har systematiskt ökat antalet avrättningar sedan 2022. Enligt Amnesty International utfördes fler avrättningar i Iran förra året än under någon annan period sedan den iranska revolutionen på 1980-talet. Denna eskalering har väckt stark oro internationellt.

I januari i år hotade de iranska myndigheterna med massavrättningar av demonstranter som deltagit i de landsomfattande protesterna mot regimen. Även om USA:s tidigare president Donald Trump senare hävdade att dessa avrättningar stoppats, menar Åberg att risken för dödsstraff fortfarande är överhängande i landet.

Flera svenska medborgare sitter för närvarande fängslade i Iran. Den mest uppmärksammade är den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som har suttit inspärrad i det ökända Evinfängelset i nästan tio år och dömdes till döden 2017. Svenska utrikesdepartementet fortsätter att kräva hans omedelbara frisläppande av humanitära skäl.

Expertbedömare har svårt att avgöra om onsdagens avrättning bör tolkas som ett påtryckningsmedel från den iranska regimen gentemot Sverige eller andra västländer.

”Ett hot om avrättning kan ha en avskräckande effekt, men när domen väl är verkställd har man spelat ut sitt kort. Syftet kan då istället vara att signalera att man är beredd att gå hela vägen även med andra fångar, som till exempel Djalali,” förklarar Parsi.

Avrättningen inträffar i en tid av ökade spänningar i Mellanöstern, med eskalerande konflikter mellan Israel och Iran. Personer som anklagas för kopplingar till Israel riskerar särskilt hårda straff i Iran.

”Att den här personen var anklagad för att spionera för Israel visar på den extrema risken för de som anklagas för spioneri. Det har redan tidigare varit en stor risk för alla personer som har dömts till döden i Iran anklagade för någon form av samröre med Israel,” tillägger Åberg.

Sveriges utrikesdepartement följer situationen noga och arbetar intensivt för att stödja de svenska medborgare som fortfarande sitter fängslade i Iran. Flera internationella människorättsorganisationer har uppmanat till starkare diplomatiska påtryckningar mot Iran för att sätta stopp för de fortsatta avrättningarna.