Anna-Lena Laurén: Tyskland vill stoppa sjukskrivningar över telefon

I Tyskland debatteras nu hälsosystemet efter att sjukfrånvaron nått oroväckande nivåer. Antalet sjukdagar per anställd har ökat från 11,2 år 2021 till 14,8 år 2024, vilket innebär att en genomsnittlig tysk arbetstagare nu är sjukskriven nästan tre arbetsveckor per år. Siffrorna har nästan fördubblats under de senaste två decennierna, med en markant ökning efter coronapandemin.

Förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt stark oro över utvecklingen och ifrågasätter om denna höga sjukfrånvaro verkligen är nödvändig. Hans kritik riktas särskilt mot systemet med telefonsjukintyg som infördes under coronapandemin 2021 och senare permanentades. Detta system gör det möjligt för patienter att erhålla läkarintyg via telefon efter de första tre sjukdagarna, vilka inte kräver något intyg alls.

”Är det verkligen nödvändigt att tyskarna är sjuklediga nästan tre veckor per år?” frågade Merz retoriskt vid ett valframträdande i Baden-Württemberg. Hans lösning är att avskaffa möjligheten till telefonsjukintyg, något han menar uppmuntrar till ett alltför lättvindigt sjukanmälningsbeteende.

Förslaget möter dock starkt motstånd från Merz socialdemokratiska koalitionspartner SPD. Deras hälsovårdspolitiska talesperson Christos Pantazis varnar för att en förändring skulle leda till ökad byråkrati och längre väntetider i vården. ”Om vi ändrar på detta riskerar vi ytterligare byråkrati och längre väntetider,” säger Pantazis.

Läkarkåren står enad mot förändringen. Markus Beier, ordförande för det tyska Husläkarförbundet, har uttalat sig i Frankfurter Allgemeine Zeitung: ”Otaliga patienter som inte lider någon nöd måste släpa sig till vårdcentralen om de ändrar systemet.” Läkarna hävdar också att husläkarsystemet minimerar risken för fusk eftersom läkarna känner sina patienter väl.

Situationen i Sverige skiljer sig markant från den tyska utvecklingen. Medan sjukfrånvaron i Sverige har minskat från 16,2 dagar per år 2016 till 13 dagar 2024, har den i Tyskland fortsatt att öka. Detta trots att båda länderna har jämförbara välfärdssystem.

En del av problematiken med det tyska systemet är dess komplexa byråkrati. Paradoxalt nog är sjukanmälningsprocessen en av få enkla administrativa procedurer i landet. En annan utmaning är bristen på tillgängliga husläkare. Trots obligatoriska månatliga avgifter till sjukförsäkringssystemet rapporterar många patienter svårigheter att hitta en husläkare som är villig att ta emot dem eftersom de flesta läkare redan har fulla patientlistor.

Enligt OECD:s statistik har Tyskland en av de lägsta arbetsmängderna per person i Europa, vilket kan vara en bidragande faktor till problemet. Från 2005 till 2023 ökade den totala arbetsvolymen i Tyskland från 58,6 miljarder till 61,7 miljarder timmar, främst på grund av att fler äldre personer och kvinnor deltar i arbetslivet. Men samtidigt har den genomsnittliga arbetstiden per person minskat, delvis på grund av fler deltidsanställningar.

Det tyska välfärdssystemet, känt som ”Sozialstaat”, är Europas äldsta och mest omfattande, men också ett av de mest byråkratiska. Tidigare försök till reformer har ofta resulterat i ytterligare administrativa lager snarare än effektiviseringar.

Hälsovårdsministeriet har nu fått i uppdrag att undersöka omfattningen av eventuellt fusk med telefonsjukintyg, ett beslut som möts med skepsis från läkarkåren. Det återstår att se om Friedrich Merz kan lyckas med sin reform där många tidigare försök har misslyckats med att förenkla det robusta men komplexa tyska välfärdssystemet.