Argentinas glaciärer hotade av gruvdrift

I det argentinska parlamentet röstades en kontroversiell lag igenom under onsdagen som öppnar upp för gruvdrift i tidigare skyddade glaciärområden, trots omfattande protester från miljöaktivister. Med röstsiffrorna 137 för och 111 emot godkände kongressen president Javier Mileis förslag som ska tillåta exploatering av metaller som koppar, silver och litium i Andernas känsliga glaciärområden.

”Vatten är mer värt än guld”, ropade demonstranter utanför kongressbyggnaden i Buenos Aires inför omröstningen. Tusentals människor hade samlats för att protestera mot beslutet, vilket ledde till sammandrabbningar med kravallpolis. Sju aktivister från miljöorganisationen Greenpeace greps efter att ha klättrat upp på en staty för att veckla ut en protestbanderoll.

Argentina har enligt nationella inventeringar närmare 17 000 glaciärer med en sammanlagd yta större än Gotland. Dessa ismassor och deras närliggande områden, så kallade periglaciala miljöer, har tidigare varit skyddade genom lagstiftning. I nästan två decennier har gruvindustrin dock lobbat intensivt för att luckra upp dessa skyddsregler.

Mileis regering hävdar att reformen är nödvändig för att locka utländska investeringar som den krisdrabbade argentinska ekonomin är i stort behov av. Jämförelser görs med grannlandet Chile, som har haft en mer tillåtande linje för gruvdrift i Anderna. Detta har gett Chile exportintäkter på över 550 miljarder kronor förra året – omkring tio gånger mer än Argentinas.

Den nya lagstiftningen kommer att öppna tidigare stängda områden för exploatering, samtidigt som regeringen erbjuder generösa skatteincitament för att locka internationella gruvbolag, främst från Kanada och Australien, att investera i Argentina.

Forskare varnar dock för de potentiellt förödande miljökonsekvenserna. Glaciärerna fyller en avgörande reglerande funktion i ekosystemet. Under snörika perioder byggs vattenreserver upp, medan smältningen under sommaren förser floder och sjöar med rent vatten. Kritiker framhåller att lagändringen kan störa hela ekosystem i regioner som Patagonien och Eldslandet, vilka är beroende av vatten från Andernas glaciärer.

”Det finns ingen möjlighet att skapa det de kallar en ’hållbar gruva’ i en periglacial miljö”, säger den argentinska miljöaktivisten Flavia Broffoni till brittiska tidningen The Guardian.

Oron förstärks av att Argentinas glaciärer redan har minskat med 17 procent under det senaste decenniet, främst till följd av klimatförändringar. Miljöexperter befarar att ökad gruvdrift kommer att accelerera denna tillbakagång ytterligare.

Inför omröstningen lämnade Greenpeace över en protest med över 67 000 namnunderskrifter till kongressen. Organisationen hängde också upp banderoller framför kongressbyggnaden med texter som ”Parlamentariker: rör inte glaciärlagen” och ”En förstörd glaciär kan inte återställas!”.

Periglaciala miljöer, som finns i kalla områden nära glaciärer där marken ofta är frusen (permafrost), utgör särskilt känsliga ekosystem som har svårt att återhämta sig efter ingrepp. I Anderna fungerar dessa områden som viktiga vattenmagasin genom att de lagrar och gradvis släpper ifrån sig färskt smältvatten.

För president Milei representerar lagändringen årets första betydande politiska framgång. Presidenten, som är känd för sina kontroversiella uttalanden om klimatfrågor, har tidigare ifrågasatt människans roll i klimatförändringarna och hävdat att klimatförändringar främst beror på naturliga variationer. Han har vid tidigare tillfällen uttalat att ”miljöaktivister skulle hellre se oss svälta än att vi över huvudtaget rör något.”

Argentina är redan idag en betydande producent av litium, en metall som är central för tillverkning av batterier och därmed för den globala omställningen till förnybar energi. Landets centralbank har presenterat en rapport som visar att Argentina skulle kunna tredubbla sina gruvexporter till 2030 om regelverket för utvinning blir mer flexibelt.

Medan Mileis regeringsparti La Libertad Avanza hävdar att det går att förena miljöskydd med hållbar utveckling, fortsätter miljöaktivister och forskare att uttrycka stark oro över lagens långsiktiga konsekvenser för landets vattenförsörjning och ekologiska balans.