Bensinpriset kan straffa Trump: ”Den stora akilleshälen”

Under de senaste månaderna har en växande splittring bland Donald Trumps anhängare blivit allt tydligare när det gäller USA:s pågående konflikt med Iran. Med endast ett halvår kvar till mellanårsvalet har denna fråga skapat en oväntad polarisering inom den republikanska rörelsen, något som kulminerade när Trumps antiterrorchef Joe Kent avgick i protest mot kriget.

Polariseringen på högerkanten väcker frågor om hur djup denna spricka egentligen är och i vilken utsträckning den kan påverka Trumps annars så lojala väljarbas.

”Bland de allra trognaste så kallade Maga-väljarna är stödet för kriget fortfarande starkt. Splittringen är på en lite högre nivå och har i alla fall inte ännu satt sig bland de bredare anhängargrupperna,” förklarar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Han tillägger dock att situationen snabbt kan förändras: ”Men om bensinpriserna fortsätter gå upp på hemmaplan hamnar det i ett helt annat läge. Och framför allt om det skulle bli aktuellt att sätta in marktrupper, vilket det faktiskt talas om nu.”

Den mest påtagliga konsekvensen av konflikten är de drastiskt stigande oljepriserna. Regionens betydelse för den globala energimarknaden kan inte överskattas – en femtedel av världens oljeproduktion passerar normalt genom Hormuzsundet, som nu är närmast oframkomligt. Sedan krigets utbrott den 28 februari har råoljepriset stigit med hela 60 procent.

För amerikanska konsumenter har detta inneburit kraftigt höjda bensinpriser, vilket skapar problem för Trump som under sin valkampanj upprepade gånger lovade just motsatsen – billigare bensin. Sedan hans tillträde har priset vid pumparna ökat med omkring 90 procent, och kurvan har pekat brant uppåt de senaste veckorna.

”Man vet ju inte hur stort de trogna väljarnas tålamod med de höga priserna är, och det är den stora akilleshälen. Nu har han fört in ett utrikespolitiskt element som han inte talade om alls under valrörelsen,” säger Blanck.

Professorn menar att Trump tycks ha funnit en ny roll på den internationella arenan som han trivs med: ”Om han under första ämbetsperioden skulle ’make America great again’ så är det nu som att han flyttat spelplanen till världen i stället. Han pratar om Nobels fredspris som han borde få och han startar det där ’Board of peace’ som ska ersätta FN. Han ser sig som en stor fredsmäklare och aktör på den internationella arenan.”

I ett försök att hejda prisrusningen har Vita huset nu tagit det kontroversiella beslutet att tillfälligt lätta på sanktionerna mot iransk olja under en 30-dagarsperiod. Motiveringen är att 140 miljoner fat olja därmed skulle göras tillgängliga på marknaden utan att pengar hamnar i den iranska statskassan – ett resonemang som många bedömare ifrågasätter ur både politiskt och ekonomiskt perspektiv.

Den demokratiska oppositionen har snabbt tagit tillfället i akt att kritisera beslutet. ”Beslutet ger den iranska regimen en ekonomisk livlina samtidigt som amerikanerna fortsätter att känna av konsekvenserna av Trumps krig,” skrev Jeanne Shaheen, viceordförande i senatens utrikesutskott, på X och fortsatte: ”Att säga att presidenten saknar en plan är en underdrift.”

Trumps kommunikation kring konflikten har präglats av motsägelser. Han har växlat mellan att hävda att fienden är totalbesegrad och att Iran fortfarande utgör ett betydande hot. Han har både sagt att Israels inledande attack kom som en överraskning för honom och att han kände till den i förväg. Han har påstått att USA klarar sig på egen hand för att senare efterlysa nödvändig hjälp från andra länder.

”Jag tror att han inte hade något riktigt mål med det här bortom det övergripande att försvaga Iran, men det har USA haft under många år. Antagligen lockades han av den stora framgången i att tillfångata Nicolás Maduro i Venezuela, men även om man lyckats eliminera stora delar av det iranska ledarskapet har det inte gått lika snabbt och effektivt,” avslutar Dag Blanck.

Med stigande oljepriser, växande kritik även från det egna lägret och ett mellanårsval i antågande står president Trump inför en utrikespolitisk situation som kan få avgörande betydelse för hans fortsatta tid i Vita huset.