Björn af Kleen: Européernas svassande för Epstein gör Grönland mer sårbart

Under fredagen släpptes nya dokument från den omfattande brottsutredningen kring sexualförbrytaren Jeffrey Epstein. Materialet kastar en mörk skugga över flera europeiska makthavare och institutioner, vilket potentiellt kan utnyttjas i amerikanska geopolitiska ambitioner i Arktisregionen.

Den pågående dokumentfrigörelsen avslöjar kopplingar mellan Epstein och flera prominenta europeiska personer, inklusive representanter från kungahus, diplomatiska kårer och politiska institutioner. Särskilt anmärkningsvärt är uppgifterna om den norska kronprinsessan Mette-Marit, som enligt dokumenten sökte råd från Epstein angående uppfostran av sin son, och en svensk diplomat som senare skulle bli chef för drottning Silvias stiftelse mot sexuellt utsatta barn, men som tidigare umgåtts med Epstein på hans ö i Karibien.

Även en tidigare brittisk näringslivsminister och toppdiplomat inom Labourpartiet pekas ut för att ha läckt konfidentiella dokument från Downing Street till Epstein, och för att ha företrätt globala finansintressen gentemot dåvarande premiärminister Gordon Brown.

Tidpunkten för dessa avslöjanden sammanfaller med den förnyade debatten om USA:s intresse för Grönland och arktiska resurser. Donald Trumps tidigare administration har argumenterat för att USA borde ta kontroll över Grönland, delvis baserat på påståendet att Europa inte längre förmår skydda sina egna intressen.

Den Trump-allierade republikanske senatorn Lindsey Graham har nyligen uttryckt det som att ”den europeiska modellen med att hålla storslagna tal och smutta på snapsen samtidigt som man misslyckas med att stå upp mot ondskan fungerar inte” – ett uttalande som direkt kopplar till USA:s önskan om ökad säkerhetspolitisk kontroll i Arktis.

Trumpadministrationen publicerade i december en ny nationell säkerhetsstrategi där Europa beskrevs som ”brutet” och upptaget med att administrera sin egen ”civilisatoriska utplåning”. Detta narrativ, som målar upp Europa som svagt och oförmöget att skydda sina resurser mot fiender som Ryssland och Kina, förstärks nu av Epstein-avslöjandena.

Det finns en påtaglig oro för att dessa avslöjanden kan utnyttjas för att underminera förtroendet för europeiska institutioner och stärka argumenten för ökat amerikanskt inflytande över europeiska resurstillgångar, särskilt i Arktisområdet. Frågan väcks om urvalet av dokument som nu offentliggörs kan vara strategiskt valt för att skada Europa i ett kritiskt säkerhetspolitiskt läge.

Dokumenten framställer representanter för den europeiska eliten som moraliskt komprometterade – personer som offentligt står för etiska värden men som privat umgåtts med en man vars verksamhet innefattade trafficking och sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta är särskilt skadligt för Europas självbild som förespråkare för en regelbaserad världsordning.

Epstein-affärens nya avslöjanden har potentialen att skaka om grundvalen för flera europeiska samhällsinstitutioner – från kungahus till diplomatiska kårer och välgörenhetsorganisationer. Det visar också på den remarkabla bredden i Epsteins kontaktnät, som innefattade maktpersoner från olika samhällssektorer och över nationsgränser.

Att dessa detaljer kommer fram nu, ett halvt decennium efter Epsteins död, visar på hans kvardröjande inflytande och den långsiktiga skada hans aktiviteter kan orsaka för de personer och institutioner som associerades med honom. För förespråkare av ökad amerikansk kontroll i Arktis kommer dessa avslöjanden sannolikt att användas som bevis för att Europa inte längre kan anförtros förvaltningen av strategiskt viktiga områden.

För de europeiska institutioner som drabbas av avslöjandena väntar nu en svår period av granskning och potentiellt förtroendetapp, medan geopolitiska aktörer på andra sidan Atlanten ser en möjlighet att stärka sina positioner i kampen om framtidens resurstillgångar.