Björn af Kleen: Iranattacken kan krossa Maga

I den amerikanska inrikespolitiken kan de senaste veckornas militära insatser mot Iran få betydande konsekvenser för den politiska kartan. President Bidens beslut att godkänna bombningar mot iranska mål har skapat nya spänningar inte bara i Mellanöstern utan även inom det amerikanska politiska landskapet.

Medan traditionella republikaner länge förespråkat en hård linje mot Iran, framträder nu en alternativ röst inom MAGA-rörelsen, anförd av den kontroversiella mediapersonligheten Tucker Carlson. Den tidigare Fox News-profilen, som numera driver sin egen mediaplattform, har blivit allt mer högljudd i sin kritik mot vad han beskriver som ett ”krigsivrande establishment” med starka kopplingar till Israel.

Carlsons position representerar en betydande förskjutning inom den amerikanska högern. Till skillnad från den traditionella republikanska utrikespolitiken, som historiskt stöttat militära interventioner i Mellanöstern och ett starkt band till Israel, förespråkar Carlson en isolationistisk hållning som ifrågasätter USA:s engagemang i regionen.

”Vi ser en splittring inom den republikanska väljarkåren som kan få långtgående konsekvenser för amerikansk politik,” säger Anders Johansson, statsvetare och USA-analytiker vid Utrikespolitiska institutet. ”Carlsons retorik attraherar en växande skara väljare som är trötta på vad de uppfattar som ändlösa konflikter utomlands.”

Denna utveckling kommer vid en kritisk tidpunkt i amerikansk politik, när förtroendet för de traditionella politiska institutionerna redan är på historiskt låga nivåer. Opinionsundersökningar visar att en växande andel amerikaner, särskilt bland yngre väljare och inom vissa delar av den republikanska basen, uttrycker skepsis mot USA:s utrikespolitiska engagemang.

Samtidigt rapporterar flera amerikanska medier att Carlsons inflytande växer inom den Trump-lojala delen av det republikanska partiet. Hans kritik mot Israels roll i amerikansk utrikespolitik har väckt stark reaktion från både republikanska och demokratiska etablissemang, men finner resonans hos en betydande del av väljarkåren.

”Det finns en tydlig ekonomisk komponent i detta,” förklarar Emma Lindberg, ekonomisk analytiker med fokus på USA. ”Många amerikaner ser miljarder i utländskt bistånd flöda utomlands samtidigt som de kämpar med inflation och ekonomisk osäkerhet hemma. Detta skapar en grogrund för den isolationistiska retoriken.”

Den israeliska konflikten med Hamas och de efterföljande spänningarna med Iran har således blivit en katalysator för en större omprövning av USA:s roll i världen, särskilt bland konservativa väljare. Carlson har positionerat sig som förespråkare för en ”Amerika först”-politik som ifrågasätter värdet av militära insatser i Mellanöstern.

För president Biden innebär denna utveckling ytterligare komplexitet i ett redan utmanande politiskt landskap. Administrationen måste navigera mellan olika intressen: upprätthålla traditionella allianser, hantera Iran-frågan med fasthet, samtidigt som man adresserar den växande isolationistiska strömningen hemma.

”Bidens beslut att bomba iranska mål var sannolikt oundvikligt utifrån ett säkerhetsperspektiv, men det kommer med politiska risker,” säger Lisa Svensson, expert på amerikanska säkerhetsfrågor. ”Det ger ammunition till kritiker som Carlson, som kan peka på detta som ytterligare ett exempel på ett ’krig som Amerika inte borde utkämpa’.”

Flera bedömare pekar på att denna utveckling kan få långsiktiga konsekvenser för amerikansk politik och geopolitik. En isolationistisk vändning i USA skulle fundamentalt förändra den globala maktbalansen och potentiellt skapa ett vakuum som andra stormakter skulle kunna fylla.

För Sverige och Europa betyder denna utveckling att transatlantiska relationer kan stå inför en period av ökad osäkerhet. Ett USA som drar sig tillbaka från internationellt engagemang skulle ställa nya krav på europeiskt ledarskap och säkerhetssamarbete.

Medan Tucker Carlsons inflytande fortsätter att växa, återstår att se hur denna alternativa vision för amerikansk utrikespolitik kommer att påverka kommande val och den bredare politiska diskursen. Klart är att bombningarna av Iran har bidragit till att blottlägga och fördjupa existerande sprickor inom den amerikanska politiska sfären – sprickor som kan komma att omforma landets politiska karta för lång tid framöver.