Bonusprinsens advokater: Ord står mot ord – bevisningen räcker inte

I Oslo tingsrätt nådde rättegången mot Marius Borg Høiby en avgörande fas när försvaret på torsdagen höll sina slutpläderingar. Høiby, som är känd i norska medier som ”bonusprinsen” på grund av sin relation till kronprinsessan Mette-Marit, står åtalad för fyra våldtäkter och ytterligare 35 brott.

Försvarsadvokaterna Ellen Holager Andenæs och Petar Sekulic har konsekvent ifrågasatt både de målsägandes trovärdighet och den tekniska bevisningen som åklagarsidan presenterat. Sekulic, som inledde försvarspläderin, riktade skarp kritik mot en av kvinnorna från Skagum som hävdar att hon utsatts för våldtäkt – ett brott som enligt åklagaren ensamt skulle motivera tre års fängelse.

”Hon har en lättvindig inställning till sanning och fakta”, sade Sekulic enligt Norges public service-bolag NRK som bevakar rättegången. Han hävdade vidare att kvinnan tidigare lämnat felaktiga uppgifter om sina tidigare sexuella kontakter med Høiby, och menade att hennes vittnesmål inte kan stå ensamt utan måste stödjas av robust bevisning.

En central del i försvarets argumentation kretsar kring bilder och filmer som utgjort teknisk bevisning i målet. Enligt advokaterna kan man inte med säkerhet avgöra om kvinnan på bildmaterialet sover eller är vaken, vilket de menar skapar rimligt tvivel som bör leda till frikännande.

Försvarets strategi har även omfattat argumentation kring Borg Høibys sinnestillstånd vid de påstådda brottstillfällena. Advokaterna har framhållit att han i flera situationer varit påverkad av droger eller befunnit sig i ett ”instabilt mentalt tillstånd”, vilket de menar påverkar bedömningen av hans uppsåt.

När det gäller våldtäktsanklagelserna har Borg Høiby konsekvent nekat till brott och hävdat att det funnits samtycke. Ett argument som försvaret återkommit till är att alla kvinnor som anklagar honom för våldtäkt hade haft frivilligt sex med honom tidigare under samma dygn, vilket enligt advokaterna komplicerar bevisläget kring frågan om samtycke.

Under rättegångsprocessen har försvaret också försökt nyansera bilden av den åtalade. De avvisar beskrivningen av honom som en systematisk förövare men erkänner samtidigt ”vissa problematiska beteenden”. Försvaret har vid flera tillfällen uttryckt oro för att Høiby redan är ”dömd på förhand” i medierna och allmänhetens ögon.

Åklagarsidan yrkade i onsdagens plädering på ett straff om 7 år och 7 månaders fängelse, vilket enligt norska rättsexperter faktiskt ligger i den nedre delen av straffskalan för de aktuella brottsrubriceringarna. Försvaret strävar uppenbarligen efter ett mildare straff, alternativt frikännande på vissa punkter.

Även frågan om medietryckets betydelse har diskuterats. Försvaret har antytt att den omfattande mediebevakningen borde beaktas i förmildrande riktning vid straffmätningen. Rättsexperter som NRK konsulterat menar dock att detta inte är relevant för straffets längd, men kan däremot påverka eventuella skadestånd till offren – i skärpande riktning.

Ellen Holager Andenæs, som övertog försvaret i slutet av februari efter att Høiby begärt att få byta advokat, är en framstående profil i norsk rättsväsende. Hon var Norges första kvinnliga åklagare och har tidigare varit chef för Politiets sikkerhetstjeneste (PST), Norges motsvarighet till Säkerhetspolisen, innan hon i slutet av 1990-talet övergick till advokatyrket. Hon företräder Borg Høiby tillsammans med kollegan Petar Sekulic.

Försvarspläderin inleddes klockan 09.30 på torsdagen och förväntas pågå under hela dagen. Rättegången har väckt stor uppmärksamhet i Norge, inte minst på grund av Borg Høibys koppling till kungahuset genom sin mor, kronprinsessan Mette-Marit.