Borgmästaren som bad ICE dra åt helvete

”Dra åt helvete från Minneapolis” – Borgmästare i öppen konflikt med federal migrationspolis

”Dra åt helvete från Minneapolis”, fräste Jacob Frey, den 44-årige borgmästaren i Minneapolis, riktat mot den federala migrationspolisen ICE. Uttalandet kom efter att ICE den 7 januari skjutit ihjäl en demonstrant i en bil i staden.

”Vi vill inte ha er här”, fortsatte Frey med eftertryck. ”Ert påstådda motiv är att skapa någon slags säkerhet, men ni gör rakt motsatta.”

Dödandet av 37-åriga trebarnsmamman Renee Good har återigen förvandlat den multikulturella halvmiljonstaden till ett amerikanskt epicentrum för konflikter mellan federala myndigheter och en vredgad lokalbefolkning. Händelsen väcker starka minnen från Trumps första mandatperiod, då Minneapolis-polisen Derek Chauvin kvävde den 46-årige afroamerikanen George Floyd till döds den 25 maj 2020 – en händelse som utlöste omfattande protester, där ett polishus brändes ner och demonstranter krävde polisväsendets avskaffande.

Jacob Frey, en ung jurist från Virginia med bakgrund som maratonlöpare, var stadens borgmästare redan då. Efter mordet på Floyd initierade han reformer för att förhindra liknande polisövervåld. Under begravningsceremonin föll han på knä vid Floyds kista och grät öppet. Men Frey gick aldrig med på demonstranternas mest radikala krav – att helt avskaffa polisen.

Två veckor efter Floyds död konfronterades Frey av en stor folkmassa utanför sin bostad. När han vägrade ge efter för kravet att avskaffa polisen skanderade folkmassan: ”Åk hem, Jacob, åk hem!” och ”Skäms!” medan han ensam trängde sig genom den upprörda folkmassan.

Vad som verkade vara slutet på Freys politiska karriär blev snarare början på en starkare position. I många liberalt styrda städer, inklusive Minneapolis, ökade brottsligheten när poliskåren bantades efter Floyd-protesterna. Freys balanserade hållning visade sig vara politiskt hållbar. Han vann en andra mandatperiod i november 2021 och säkrade en tredje i november 2025.

Kontrasten mellan Freys behärskade uppträdande då och hans nuvarande vredesutbrott illustrerar det uppskruvade politiska klimatet under Trumps andra mandatperiod. Att en vanligtvis sansad borgmästare öppet skriker åt en federal myndighet med omfattande våldsresurser är anmärkningsvärt och tyder på en allvarlig konflikt mellan stad och federala myndigheter som riskerar att eskalera ytterligare.

Freys stöd för Minneapolis stora somaliska befolkning är utan förbehåll. När det avslöjades att kriminella aktörer inom den somaliska diasporan i Minnesota misstänks ha förskingrat uppskattningsvis tio miljarder kronor från amerikanska välfärdssystem har Frey inte förnekat problemet, men betonat att ”man inte kan anklaga ett helt samhälle för enskildas handlingar.”

I början av december, när Trumpadministrationen skickade ett hundratal ICE-poliser till Minneapolis med det uttalade syftet att jaga somalier, kallade Frey till presskonferens. Med Minneapolis polischef Brian O’Hara vid sin sida och med darrande röst förklarade han till stadens somalier: ”vi älskar er, vi står bakom er.”

Freys judiska bakgrund förklarar delvis hans starka band till den somaliska gemenskapen. I en intervju med DN 2018 berättade han att han identifierar sig med somalierna – deras entreprenörsanda och öppenhet mot det amerikanska samhället påminde honom om sin egen ryskjudiska minoritetskultur på moderns sida. De somaliska patriarkernas ironiska humor och gester i Minneapolis påminde honom om sin egen morfar.

Likt många andra judar skakades Frey av massakern i Israel den 7 oktober 2023. När protesterna mot Israels offensiv i Gaza ibland övergick i antisemitism övervägde han att tona ner sin judiska identitet, men bestämde sig i stället för att bli ”ännu mer öppen, ännu mer högljudd”.

Borgmästarens konfrontation med ICE återspeglar en djupare konflikt i det amerikanska samhället, där städer med progressiv politik hamnar i direkt konflikt med den federala regeringens hårdare linje i migrationsfrågor. För Minneapolis, som redan gått igenom djupa trauman kring polisens roll, innebär den nya krisen ytterligare en prövning av stadens sociala sammanhållning och förhållande till federala myndigheter.