Bränslebrist i Havanna tvingar flygbolag att ställa in resor

Kubas turistindustri hotas när flygbolag inte kan tanka i Havanna

Efter att Kubas näringsliv misslyckats med att generera tillräckliga intäkter åt staten har turismen utvecklats till en avgörande inkomstkälla för enpartistaten. Men nu står även denna sektor inför en allvarlig kris när internationella flygbolag inte längre kan tanka sina flygplan i Havanna på grund av bränslebrist.

Situationen har väckt internationella reaktioner. Mexikos president Claudia Sheinbaum har uttryckt stark kritik mot USA:s politik gentemot Kuba.

”Man kan inte strypa en nation på det här sättet,” säger Sheinbaum, som beskriver Donald Trumps Kubapolitik som ”mycket orättvis”.

Den mexikanska presidenten söker nu vägar för att skicka olja till ön utan att drabbas av amerikanska strafftullar. Hittills har Mexiko endast lyckats leverera omkring 800 ton humanitärt bistånd i form av mjölkpulver, bönor och ris för att förhindra undernäring bland befolkningen.

Flera flygbolag omvärderar nu sina rutter till Kuba. Det ryska flygbolaget Rossiya, ett dotterbolag till Aeroflot, hävdar att man planerar fortsätta flyga till Havanna. Samtidigt rapporteras att resenärer tvingats stiga av sina flyg i Moskva och i stället erbjudits alternativa resmål i Turkiet, Egypten och Kina. Enligt ryska turistmyndigheten befinner sig cirka 4 500 ryska turister, varav de flesta statsanställda, för närvarande på Kuba.

Spanska lågprisflygbolaget Air Europa försöker hitta kreativa lösningar för att upprätthålla sin trafik till ön. Bolaget har meddelat planer på att mellanlanda i Dominikanska republiken för tankning. Tidigare har flygbolag vid bränslebrist i Havanna tvingats göra liknande mellanlandningar på Bahamas.

Flygbränslekrisen är den första tydliga effekten av USA:s oljeblockad mot Kuba, en följd av händelserna i Venezuela den 3 januari i år, då regimledaren Nicolás Maduro enligt uppgift kidnappades av en amerikansk elitstyrka.

USA har förbjudit Venezuelas nya ledning under Delcy Rodríguez att godkänna oljeleveranser till Kuba. Blockaden har ett tydligt syfte: att tvinga Kubas regim till förhandlingsbordet och inleda diskussioner om demokratisering. Donald Trump har tidigare uttalat sitt stöd för ett regimskifte på ön, även om det förblir oklart hur ett sådant skulle genomföras. Kubas kommunistiska regim har styrt landet i 67 år utan att visa några tecken på att frivilligt vilja lämna ifrån sig makten.

De uteblivna oljeleveranserna har drastiskt påverkat vardagslivet på Kuba. Havannas gator ligger nästan öde då få bilar kan köras på grund av bränslebristen. Kommunen har ställt in kollektivtrafiken, vilket tvingar människor att gå till sina arbetsplatser. Sjukvården har drabbats hårt – sjukhusen har tvingats skära ned på icke-akuta operationer, och längre elavbrott har blivit vanliga.

Den förvärrade situationen har ökat missnöjet med regimen. Så kallade ”cacerolazos” – protester där människor slår på kastruller – har blivit allt vanligare, särskilt kvällstid när myndigheterna har svårt att identifiera deltagarna.

Turismen, som tidigare genererade cirka 30 miljarder kronor årligen till den kubanska ekonomin, hade redan före bränslekrisen drabbats hårt av pandemin. Förra året rapporterades en omsättning på endast 10 miljarder kronor. När internationella flygbolag nu börjar ställa in avgångar hotas en av landets få källor till hårdvaluta.

Den populära badorten Varadero, som tidigare var ett av Karibiens främsta resmål för charterturister, beskrivs nu som en spökstad. I Havanna fortsätter de större hotellen att fungera, men under extrema omständigheter. Personalen tvingas övernatta på arbetsplatsen eftersom de inte kan ta sig hem, och måste ta med egna lakan och täcken.

”Om man inte gör det får man höra att man kan säga upp sig,” berättar en anonym källa för tidningen El País.

Bränslekrisen har även försvårat situationen för kubaner som försöker lämna landet. Med färre flygförbindelser har biljettpriserna stigit kraftigt. Under det senaste året har omkring en tiondel av Kubas befolkning på nio miljoner invånare valt att lämna landet. Många har bosatt sig i Mexiko och Brasilien, eftersom USA inte längre ger kubanska medborgare automatiskt visum vid gränsen.