Brittisk underrättelsetjänst: Matbrist och kaos väntar när ekosystemen faller

Brittisk underrättelsetjänst varnar: Ekosystemkollaps ett nationellt säkerhetshot

En ny banbrytande rapport, formellt utgiven av det brittiska miljödepartementet, varnar för att naturkrisen nu utgör ett direkt hot mot nationell säkerhet. Enligt The Guardian har arbetet letts av det säkerhetsorgan som samordnar underrättelsetjänsterna MI5 och MI6, vilket ger analysen särskild tyngd i säkerhetspolitiska sammanhang.

Dokumentet är unikt eftersom det använder militära underrättelsemetoder för att bedöma riskerna med den pågående förlusten av biologisk mångfald. Slutsatsen är tydlig: naturkrisen är inte längre bara en miljöfråga utan ett direkt hot mot nationens säkerhet och ekonomiska stabilitet.

– Det här är otroligt allvarligt. Rapporten klargör att förlusten av biologisk mångfald inte handlar om gulliga djur eller fina växter, utan om att skydda vår ekonomi och våra grundläggande samhällsfunktioner, säger Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i London och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet.

I analysen identifieras sex kritiska ekosystem som bedöms vara avgörande för global stabilitet. Bland dessa finns Amazonas regnskog, korallreven i Sydostasien och de boreala skogarna – det vidsträckta barrskogsbälte som omfattar stora delar av norra halvklotet, inklusive Skandinavien.

Enligt rapporten finns en ”realistisk risk” att vissa av dessa ekosystem – särskilt korallrev och boreala skogar – kan börja kollapsa redan under 2030-talet. Konsekvenserna beskrivs som systemhotande för hela samhällen.

– 2030 är ingen magisk gräns, vi ser vissa effekter redan i dag med torka och skördebortfall för exempelvis kaffe. Men slutsatsen att fler systemkollapser kan inledas under 2030-talet är vetenskapligt mycket rimlig, förklarar Antonelli.

Om nyckelregioner för livsmedelsproduktion slås ut varnar rapporten för dramatiskt stigande matpriser och ”geopolitisk instabilitet” där stater tvingas konkurrera om allt knappare resurser. En sådan utveckling bedöms kunna driva på massmigration och väpnade konflikter mellan länder.

Särskilt stor är oron för den globala livsmedelsförsörjningen. Storbritannien, som importerar 40 procent av sin mat, skulle ha svårt att konkurrera på världsmarknaden om produktionen i viktiga jordbruksregioner kollapsar. För Sverige bedöms situationen vara ännu mer problematisk.

– Vi har ett kallare klimat och är i ännu högre grad beroende av matimport, vilket gör oss extremt sårbara när internationella konflikter om resurser ökar, säger Antonelli.

Enligt The Guardian skulle rapporten ursprungligen ha publicerats redan i höstas, men stoppades efter intervention från regeringskansliet på Downing Street. Kritiker hävdar att regeringen försökte mörka budskapet eftersom det krockar med andra politiska prioriteringar.

Storbritanniens tidigare klimat- och naturminister Zac Goldsmith kommenterar i The Guardian att analysen tydligt visar att vi inte kan fortsätta förstöra ekosystem utan ”allvarliga konsekvenser för vår säkerhet och välstånd”.

I rapporten definieras en ekosystemkollaps som en tröskel där naturen förändras irreversibelt och förlorar förmågan att upprätthålla livsviktiga funktioner. Som exempel lyfts bland annat Himalayas glaciärer, vars eventuella kollaps skulle påverka vattenförsörjningen för miljarder människor och potentiellt utlösa konflikter mellan stater beroende av smältvattnet.

Underrättelseanalysen använder också kaffekrisen i Centralamerika som ett varnande exempel. Efter att sjukdomar slog ut odlingarna 2012-2014 tvingades hundratusentals människor lämna sina hem och fly norrut mot USA.

Utan kraftfulla åtgärder bedömer rapporten det som ”mycket sannolikt” att förstörelsen av planetens livsuppehållande system fortsätter bortom 2050. Den nuvarande utrotningstakten anges vara tiotals till hundratals gånger högre än genomsnittet för de senaste tio miljoner åren.

– Vi måste öka skyddet av befintlig natur avsevärt. Det handlar inte bara om etik, utan om att säkra allt från matförsörjning till transport och sjukvård, avslutar Alexandre Antonelli.