Carneys maktdrag: vill skapa Trumpkritisk allians

I norra Amerika har en ny politisk vision börjat ta form som potentiellt kan förändra de globala maktbalanserna. Kanadas premiärminister Mark Carney arbetar aktivt för att skapa en internationell allians som skulle kunna fungera som en motvikt till ett USA under Donald Trumps ledning.

Enligt uppgifter som nyhetssajten Politico tagit del av planerar Carney att samla 40 länder med en sammanlagd befolkning på cirka 1,5 miljarder människor. Initiativet kommer i en tid då många internationella bedömare uttrycker oro över vad en ny Trump-administration skulle kunna innebära för världspolitiken.

Källor nära premiärministern hävdar att arbetet redan har kommit en bra bit på väg. Carneys vision beskrivs som ett försök att skapa en pragmatisk koalition av demokratiska stater som delar gemensamma värderingar och ekonomiska intressen.

”Detta handlar inte bara om politisk positionering, utan om att säkra stabila handelsförbindelser och diplomatiska relationer i en tid av växande osäkerhet,” säger en diplomat med insyn i förhandlingarna som valt att vara anonym.

Kanada har historiskt haft ett nära men ibland komplicerat förhållande till sin mäktiga granne i söder. Under Trumps tidigare presidentperiod (2017-2021) utsattes relationerna för påfrestningar, särskilt kring handelsfrågor och tullar. Carney, som tidigare varit centralbankschef både i Kanada och Storbritannien, anses ha betydande internationellt inflytande och ett omfattande kontaktnät som kan vara avgörande för att förverkliga denna ambitiösa plan.

Bland de länder som uppges vara intresserade av alliansen finns flera europeiska nationer, demokratier i Asien-Stillahavsområdet samt framträdande ekonomier i Latinamerika. Tillsammans representerar dessa länder en betydande ekonomisk kraft med stora resurser och handelsvolymer.

”Vi talar om en potentiell blockbildning som skulle kunna bli en av de mest inflytelserika i modern tid,” säger Fredrik Lindberg, utrikespolitisk analytiker vid Stockholms universitet. ”För mindre och medelstora länder erbjuder detta en möjlighet att få större gehör på den internationella arenan genom gemensamt agerande.”

Initiativet kommer i en tid då multilaterala institutioner som FN, WTO och NATO står inför utmaningar från flera håll. Trumps tidigare presidentperiod kännetecknades av skepsis mot internationella organisationer och avtal, och många bedömare förväntar sig en liknande hållning om han återväljs.

Det är dock inte bara USA:s politiska kurs som driver fram nya allianser. Kinas växande inflytande, Rysslands aggressiva utrikespolitik och klimatförändringarnas accelererande effekter skapar också ett behov av nya former av internationellt samarbete.

”Vad vi ser är försök att navigera i en allt mer komplex världsordning där traditionella vägar för samarbete inte längre är tillräckliga,” förklarar Anna Wikström, forskare i internationella relationer. ”Kanadas initiativ kan ses som ett svar på detta behov.”

Från amerikanskt håll har det ännu inte kommit några officiella reaktioner på Carneys planer. Analytiker pekar dock på att sådana initiativ skulle kunna försvåra en framtida Trump-administrations utrikespolitiska manöverutrymme.

De praktiska detaljerna kring hur en sådan allians skulle fungera är fortfarande oklara. Skulle den fokusera primärt på handelsfrågor, säkerhetspolitik, klimatsamarbete eller en kombination av dessa områden? Hur formaliserat skulle samarbetet vara?

”Det största hindret för denna typ av bred koalition är att få länder med olika intressen och prioriteringar att enas kring konkreta åtgärder,” påpekar Lindberg. ”Men bara försöket att skapa en sådan allians signalerar en viktig förändring i det geopolitiska landskapet.”

För Sveriges del, med sin traditionellt aktiva roll i internationella sammanhang och starka band till både Nordamerika och övriga Europa, skulle en sådan utveckling kunna erbjuda både möjligheter och utmaningar i utformningen av framtida utrikespolitiska strategier.