Chatta med DN:s reportrar om Grönlands- och tullkrisen

I Europa växer oron efter Donald Trumps uttalanden om Grönland och potentiella strafftullar mot flera länder, däribland Sverige. Det som tidigare avfärdades som retorik under Trumps första presidentperiod har nu återkommit med förnyad styrka efter hans valseger, och europeiska ledare försöker nu förstå vilka konsekvenser detta kan få för transatlantiska relationer.

Trumps intresse för Grönland är inte nytt. Redan under sin första period i Vita huset uttryckte han önskemål om att USA skulle förvärva ön, något som då bemöttes med både förvåning och skepsis från danskt håll. Grönland, som har en befolkning på cirka 56 000 invånare, är en autonom del av Danmark med omfattande självstyre, men utrikespolitiken styrs fortfarande från Köpenhamn.

Bakgrunden till Trumps intresse ligger i Grönlands strategiska position i Arktis och öns rika naturtillgångar. Med smältande isar öppnas nya farleder och möjligheter till mineralutvinning. Särskilt de sällsynta jordartsmetallerna, som är avgörande för modern teknologi och den gröna omställningen, gör ön till en geopolitisk pjäs i spelet mellan stormakterna.

För Danmarks del har utspelet skapat diplomatisk friktion. Statsminister Mette Frederiksen har tidigare avfärdat idén som ”absurd”, men måste nu hantera en situation där relationerna med USA kan påverkas negativt. Danmark är, liksom Sverige, medlem i NATO och beroende av goda relationer med Washington för sin säkerhetspolitik.

Parallellt med diskussionen om Grönland har Trump hotat med omfattande tullar mot länder som enligt honom inte bidrar tillräckligt till sin egen försvarsbudget. Sverige, som nyligen blev medlem i NATO, har nämnts bland de länder som kan drabbas av strafftullar på upp till 100 procent på exportvaror till USA.

Ekonomiska experter varnar för att sådana tullar skulle få allvarliga konsekvenser för svensk industri. USA är en av Sveriges viktigaste handelspartners, och svenskt näringsliv exporterar årligen varor och tjänster för miljardbelopp till den amerikanska marknaden. Särskilt utsatta sektorer skulle vara fordons- och läkemedelsindustrin, som utgör betydande delar av Sveriges exportintäkter.

”Vi står inför en period av stor osäkerhet i de transatlantiska relationerna,” säger en svensk handelsanalytiker. ”Svenska företag måste förbereda sig på olika scenarier, inklusive möjligheten att amerikanska marknaden blir betydligt svårare att nå.”

På politisk nivå pågår intensiva diskussioner inom EU om hur man ska hantera den nya situationen. Frågan är om Europa ska svara med motåtgärder eller försöka hitta diplomatiska lösningar. EU-kommissionen har betonat vikten av enad front mot protektionism, samtidigt som flera länder försöker förbättra sina bilaterala relationer med USA.

För Sveriges del kompliceras situationen av att landet just inlett sin integrationsprocess i NATO. Försvarsminister Pål Jonson har tidigare betonat att Sverige kommer att nå NATO:s mål om försvarsanslag på två procent av BNP, men tidpunkten för detta har varit föremål för diskussion.

Trots att många av Trumps uttalanden kan vara förhandlingstaktik eller politisk retorik, finns en växande oro för att hans administration kommer att genomföra åtminstone delar av hoten. Detta skapar en komplex situation för europeiska ledare som måste balansera mellan att försvara sina länders intressen och bibehålla fungerande relationer med USA.

Experter påpekar att Europa nu måste påskynda arbetet med att minska beroendet av USA, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Det handlar om allt från diversifiering av handelspartners till uppbyggnad av egen försvarskapacitet.

Under hela denna vecka kommer Dagens Nyheter att följa utvecklingen noga med reportrar och experter som analyserar krisen och dess potentiella konsekvenser för Sverige och Europa. Läsare bjuds in att delta i diskussionen genom en öppen chatt där frågor om de transatlantiska relationernas framtid kan ställas direkt till tidningens medarbetare.