USA:s ambitioner på Grönland utlöste hemlig dansk militäroperation

Danmark skickade i hemlighet soldater till Grönland för att förbereda sig på ett möjligt amerikanskt övertagande av ön under Donald Trumps presidentperiod. Detta avslöjar Dansk radio (DR) i dag efter samtal med tolv olika källor inom den danska regeringen, försvarsmakten och bland allierade länder i Europa.

Enligt uppgifterna var de danska soldaternas huvuduppdrag att förhindra amerikanska militärflygplan från att landsätta trupper på Grönland, om Trump skulle försöka verkställa sina tidigare uttalade ambitioner om att förvärva ön.

Källor beskriver för DR en period av ”år utan motstycke och med sömnlösa nätter”, där högt uppsatta officerare, tjänstemän och underrättelsekällor i Danmark, Frankrike och Tyskland på allvar fruktade ett amerikanskt militärt angrepp mot Grönland. Trots oron fanns inga konkreta underrättelser om specifika amerikanska planer för en invasion.

Redan kort efter att Trump valdes till president 2016 började Danmark söka politiskt stöd hos flera EU-länder för att kunna motstå eventuella amerikanska krav på övertagande av ön. Danmarks strategi var enligt källorna att undvika eskalering, samtidigt som man inte ville kapitulera inför USA:s militära övermakt om situationen skulle förvärras.

”Danmark beslutade sig för att spela spelet”, säger en fransk tjänsteman som arbetade med att samordna samarbetet mellan den danska och franska regeringen. I detta diplomatiska spel säkrade Danmark löften från både Frankrike och Tyskland om militärt stöd i form av soldater, flott- och flygresurser om det skulle behövas.

Situationen förvärrades markant efter USA:s intervention i Venezuela den 3 januari i år, då amerikanska styrkor avsatte landets president. ”Då exploderade det”, berättar en högt uppsatt källa inom den danska säkerhetstjänsten för DR.

Som svar på denna eskalering påskyndade den danska regeringen utsändningen av soldater till Grönland ”i all hast”. De utsända soldaterna utrustades med sprängämnen för att vid behov kunna förstöra strategiska landningsbanor och med sjukvårdsutrustning inklusive blodpåsar för att kunna behandla eventuella skador.

Grönlands strategiska betydelse har ökat markant de senaste åren, inte minst på grund av klimatförändringarnas effekter som öppnar nya sjövägar och möjliggör tillgång till naturresurser. Ön, som är världens största, har en autonom ställning inom det danska kungariket men Danmark ansvarar fortfarande för öns försvar och utrikespolitik.

”Med den grönländska krisen insåg Europa en gång för alla att vi måste kunna ta hand om vår egen säkerhet”, säger en fransk topptjänsteman som spelade en avgörande roll under de intensiva månaderna.

Samtliga källor som DR citerar har haft och har fortfarande nyckelroller i den internationella kris som USA:s ambitioner kring Grönland har utlöst. Deras vittnesmål ger en ovanlig inblick i den spända säkerhetspolitiska situation som utvecklades bakom kulisserna, långt från allmänhetens kännedom.

Händelseutvecklingen illustrerar också de växande spänningarna inom NATO-alliansen under Trumps första presidentperiod, där europeiska allierade kände sig tvingade att förbereda försvarsåtgärder mot USA – trots att båda parter formellt är allierade i samma försvarsallians.

Danmarks förberedelser för att försvara Grönland mot en amerikansk aktion visar på den djupa oro som Trumps utrikespolitiska hållning väckte hos traditionella allierade, och kastar nytt ljus över de geopolitiska utmaningar som Arktisområdet står inför i en tid av förändrade maktförhållanden.