Dansk oro kvar efter Trumps besked

Den diplomatiska spänningen mellan Danmark och USA tilltar efter Trumps förnyade intresse för Grönland

Danska toppolitiker valde att markera sitt missnöje genom att utebli från Världsekonomiskt Forum i schweiziska Davos där USA:s president Donald Trump höll ett uppmärksammat tal på onsdagseftermiddagen. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen gav efteråt en försiktig kommentar till danska medier.

”Det är positivt att det blir sagt att militär makt inte kommer användas, men det får inte frågan att försvinna,” sade Løkke Rasmussen enligt TV2.

I sitt anförande deklarerade Trump att han omedelbart vill påbörja nya förhandlingar om ett amerikanskt köp av Grönland, världens största ö med enorma naturresurser och strategisk geografisk position i Arktis. Den danska utrikesministern bekräftade att överenskommelsen från förra veckans möte med amerikanska representanter kommer att respekteras – att inleda nya diskussioner på hög nivå.

”Vi har en överenskommelse om att vi ska dra igång ganska snart,” berättade Løkke Rasmussen för tidningen Berlingske, men underströk samtidigt att Grönlands suveränitet förblir en absolut röd linje som inte kommer att överskridas.

Frågan om Grönlands framtid har under de senaste åren blivit alltmer central i geopolitiska sammanhang. Området har fått ökad strategisk betydelse i takt med att klimatförändringarna öppnar upp för nya sjövägar och möjliggör exploatering av områdets rika tillgångar på sällsynta jordartsmetaller, mineraler och potentiella olje- och gasreserver.

På Grönland, där cirka 56 000 människor bor, har Trumps uttalanden väckt starka reaktioner. Särskilt upprörande för många grönländare var presidentens beskrivning av deras hemland som ”en bit is” som är kall och dåligt placerad. Trump hävdade dessutom att Grönland är ”nästintill obebott” – ett påstående som många upplever som nedvärderande mot det grönländska samhället och dess tusenåriga kultur.

Masaana Egede, chefredaktör på den respekterade grönländska tidningen Sermitsiaq, uttryckte befolkningens frustration i en kommentar till danska TV2: ”Han sa en del helt orimliga saker som folk uppenbarligen är upprörda över och trötta på.”

Avaaraq Olsen, borgmästare i huvudstaden Nuuk, beskriver Trumps försäkran om att inte använda militär kraft för att ta kontroll över Grönland som en viss lättnad. Samtidigt uttrycker hon oro för den fortsatta utvecklingen: ”Men inget tyder på att det kommer lugna ner sig,” sade hon till nyhetsbyrån Ritzau.

Situationen kompliceras ytterligare av att Grönland har ett omfattande självstyre men fortfarande är formellt en del av det danska kungariket. Utrikespolitik och försvarsfrågor kontrolleras från Köpenhamn, medan det grönländska självstyret har allt större inflytande över inrikespolitiska frågor och resursutvinning.

Intresset för Grönland från USA är inte något nytt fenomen. Redan 1946 erbjöd USA sig att köpa Grönland för 100 miljoner dollar, ett erbjudande som Danmark avvisade. Under kalla kriget etablerade USA flera militärbaser på ön, inklusive Thulebasen som fortfarande är i drift.

Kinas växande intresse för investeringar i Grönlands infrastruktur och gruvdrift har också ökat områdets strategiska betydelse för USA. Analytiker menar att Trumps förnyade intresse delvis kan tolkas som en reaktion på Kinas ökade närvaro i Arktis.

Den kommande tidens diplomatiska diskussioner mellan Danmark, Grönland och USA kommer att följas med stort intresse, inte minst eftersom de berör fundamentala frågor om territoriell integritet, självbestämmande och geopolitiska maktbalanser i ett alltmer strategiskt viktigt Arktis.