Därför bemöter Irans grannländer upproret med tystnad

Mellanösterns reaktioner på Irans protester avslöjar regional oro

Efter månader av aggressiva uttalanden mot Iran och antydningar om en möjlig upptrappning av sommarens konflikt har israeliska myndigheter oväntat tonat ner sin retorik sedan protesterna i Iran inleddes i slutet av förra året. Särskilt påtaglig blev tystnaden efter att USA:s president Donald Trump uttryckte stöd för demonstranterna och hotade med amerikanskt ingripande.

Enligt källor till israeliska medier har ministrar och parlamentsledamöter belagts med något som liknar en munkavle för att undvika att förekomma amerikanska initiativ i frågan. Iran har vid upprepade tillfällen anklagat både Israel och USA för att ha skickat ”agenter” för att skapa splittring i landet och hotat med vedergällning mot Israel om USA skulle göra verklighet av sina hot.

Israel har dock fortsatt hålla en låg profil och begränsat sina officiella uttalanden till stöd för demonstranterna. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uttryckt: ”Vi hoppas alla att den persiska nationen snart blir fri från tyranni.”

I kontrast till sin tidigare fientliga hållning gentemot Iran har Saudiarabien med kronprins Mohammed bin Salman i spetsen arbetat bakom kulisserna för att förmå USA att avstå från militära aktioner mot Iran. Tillsammans med Qatar och Oman har kungadömet framfört oro för att en regional destabilisering skulle kunna skaka om de globala oljemarknaderna, enligt rapportering från Wall Street Journal.

Särskild oro finns kring Hormuzsundet, en strategiskt viktig vattenväg genom vilken mer än 22 procent av världens oljeflöde passerar. Störningar i detta område skulle få allvarliga konsekvenser för den globala energiförsörjningen.

Enligt nyhetssajten Al-Monitor ska saudiska företrädare via privata kanaler ha försäkrat Iran att Saudiarabien varken skulle delta i en eventuell konflikt eller tillåta amerikanska styrkor att använda saudiskt luftrum för attacker. Detta representerar en anmärkningsvärd vändning i relationen mellan de två regionala rivalerna, som fram till 2023 hade brutit alla diplomatiska förbindelser. Förhållandet har stärkts betydligt sedan Kina lyckades medla fram ett avtal mellan länderna.

Förenade arabemiraten befinner sig i en särskilt känslig position i den nuvarande situationen. Trots att landet traditionellt betraktat Iran som en geopolitisk rival – med skillnader mellan shiamuslimsk respektive sunnimuslimsk majoritet – har Förenade arabemiraten på senare år blivit Irans främsta handelspartner i regionen.

Trumps hot om att införa 25-procentiga tullar på länder som bedriver handel med Iran skulle därför få betydande ekonomiska konsekvenser för Förenade arabemiraten. Dessutom finns oron att en iransk regimkollaps skulle kunna leda till långvarig instabilitet som potentiellt sprider sig till den arabiska sidan av Persiska viken. Minnen från ”arabiska våren” är fortfarande färska i regionens ledarskikt.

I Syrien har maktbalansen förändrats dramatiskt. Bashar al-Assad, som tidigare var en nära allierad med Iran, har ersatts av ett nytt styre bestående av tidigare sunnimuslimska rebeller som betraktar Iran som en fiende. Dessa rebeller stred mot Iranstödda Hizbollah under inbördeskriget. Den nya syriska regeringen under president al-Sharaa skulle sannolikt ställa sig på USA:s sida i en konfrontation, även om landets huvudfokus för närvarande ligger på att hantera sina egna interna utmaningar.

Situationen i Irak är särskilt komplex med en mängd olika väpnade grupper. Vissa miliser stöds av Iran, medan andra, som de kurdiska peshmergastyrkorna, har som uttalat mål att störta den iranska regimen. Uppgifter gör gällande att miliser från båda sidor har tagit sig in i Iran, men den irakiska centralmakten försöker undvika att dras in i en regional konflikt som skulle kunna destabilisera det redan sköra landet ytterligare.

Sammantaget visar regionens reaktioner på en ovanlig försiktighet, där tidigare fiender till Iran nu prioriterar regional stabilitet framför konfrontation – ett tecken på hur komplext det geopolitiska läget i Mellanöstern har blivit.