Den saudiske kronprinsen har taktpinnen i Mellanöstern – hotas inifrån

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman satt med sänkt huvud i Vita huset, blicken fäst vid sina knäppta händer, när en reporter ställde en fråga om mordet på journalisten Jamal Khashoggi från 2018. President Donald Trump tog då till orda för att svara i hans ställe.

– Den du nämner var extremt kontroversiell. Många människor ogillade gentlemannen du talar om. Oavsett om du gillar honom eller inte så händer saker, men han visste inget om det. Du behöver inte genera våra gäster, svarade Trump.

Amerikansk underrättelsetjänst har tydligt fastslagit att Mohammed bin Salman – ofta kallad MBS – personligen godkände operationen att ”tillfångata eller döda” den erfarne journalisten. När kronprinsen fick ordet beskrev han händelsen som ”smärtsam” och ”en enorm förlust”.

Detta var kronprinsens första officiella besök i USA sedan Khashoggimordet, som utfördes av saudiska agenter som lockade journalisten till konsulatet i Istanbul där de styckade hans kropp. Händelsen utlöste den största krisen i MBS snabba maktbana och hotade hans ambitiösa moderniseringsplaner för det konservativa kungadömet.

President Biden, som tidigare lovat att göra Saudiarabien till en ”paria” i världen, bjöd aldrig in kronprinsen till USA. När Biden besökte Saudiarabien 2022 vägrade han skaka hand med MBS och gjorde istället en ”fist bump” som möttes av global kritik.

Saudiarabiens statsbildning grundades på en historisk allians mellan kungahuset Saud och grundaren av wahhabitisk teologi, Muhammad ibn Abdul Wahhab. De wahhabitiska religiösa lärde, ulema, har traditionellt legitimerat det saudiska styret över Arabiska halvön. Trots att de kungliga ibland avvikit från strikt wahhabitisk tolkning, har det religiösa ledarskapet skyddat regimen så länge grundläggande religiösa intressen respekterats.

Professor Mohammed Ayoob, emeritus i internationella relationer vid James Madison College i Michigan, varnar i en uppmärksammad essä att denna historiska balans mellan religiösa ledare och kungahuset nu kan vara hotad på grund av MBS moderniseringsreformer, som öppnat landet mot västvärlden.

Ayoob drar paralleller till hur shahen av Iran störtades 1979 av landets religiösa ledarskap. ”Precis som shahen gjorde sig till fiende med Irans prästerliga etablissemang genom sina sociala reformer, alienerar MBS i allt högre grad Saudiarabiens wahhabitiska imamer. Detta kan visa sig vara ännu farligare för den saudiska regimen än det var för shahen, eftersom den senare aldrig var lika beroende av religiös legitimitet som den saudiska monarkin.”

Under MBS ledarskap har det religiösa etablissemangets inflytande kraftigt begränsats. Kronprinsen har inskränkt den religiösa polisens befogenheter, genomfört sociala reformer som att tillåta kvinnor att köra bil och öppnat för fler kulturella evenemang. Dessa förändringar har skapat betydande motstånd bland konservativa religiösa ledare.

Professorn hävdar att kronprinsens maktbas är bräcklig. Som auktoritär ledare, personligen utsedd av sin far, har han begränsat folkligt stöd. Dessutom frångick kung Salman den traditionella tronföljdsordningen när han utsåg MBS, vilket potentiellt skapat fiender även inom kungafamiljen.

Trots dessa utmaningar befinner sig kronprinsen i en maktposition. Genom sin kontroll över Saudiarabiens oljeproduktion påverkar han globala energipriser, vilket ger honom stort internationellt inflytande. Han har utvecklat goda relationer med både Kina och USA, och hans diplomatiska initiativ påverkar spänningar långt utanför Mellanöstern.

Kronprinsen är också involverad i konflikterna i Jemen och Sudan. Under det aktuella besöket i Vita Huset diskuterades bland annat en potentiell försäljning av amerikanska stridsflygplan till Saudiarabien – en typ som hittills endast Israel haft tillgång till i regionen.

Vid mötet med Trump demonstrerade den amerikanska presidenten en markant skillnad från sin föregångare genom att skaka hand med den saudiske ledaren och skämtsamt kommentera: ”Jag tog tag i den där handen. Jag struntar fullständigt i var den där handen har varit.”

Wahhabism, den religiösa tolkning som formar Saudiarabiens samhälle, är en fundamentalistisk riktning inom sunniislam som uppstod på 1700-talet. Den förespråkar en strikt tolkning av Koranen och avvisar helgonkult och andra inslag som förekommer i andra islamiska traditioner. Wahhabismen har kritiserats för att ha inspirerat extremistgrupper som al-Qaida och IS genom dess bokstavliga tolkning.