Det säger propagandabilderna från bombade flickskolan

Den iranska skolattacken: Robotdelar väcker nya frågor om vem som bär ansvaret

Delar av vad som påstås vara en amerikansk Tomahawk-kryssningsrobot ligger uppradade på en skolbänk på bilder som publicerats av iranska propagandakanalen IRIB. Enligt IRIB är detta ”resterna av en amerikansk missil som landade på barnen på Minab-skolan och orsakade ett stort antal elevers orättvisa martyrdöd” – en attack som enligt iranska källor krävde över 150 liv, de flesta barn.

Bilderna har nu blivit en central del i den internationella debatten kring attacken. För vissa är de ett avgörande bevis på amerikanskt deltagande, medan andra ser dem som ytterligare ett exempel på iransk propaganda.

Dagens Nyheter har genomfört en geolokaliseringsanalys av bilderna och kunnat bekräfta att de är tagna på skolgården sydväst om den raserade skolbyggnaden. Satellitbilder visar att placeringen av gatlyktor, telefonstolpar och muren runt området stämmer överens med bilderna. Även bergskedjan i horisonten och en antenn på taket som syns på flera bilder efter attacken bekräftar platsens autenticitet.

Medan DN inte kunnat fastställa att de uppvisade delarna faktiskt kommer från en amerikansk Tomahawk finns det detaljer som pekar i den riktningen. New York Times rapporterar att serienummer och andra märkningar stämmer överens med hur amerikansk krigsmateriel brukar vara uppmärkt.

På bilderna syns även två företagsnamn som har kopplingar till amerikanska försvarsföretag. Ball Aerospace & Technologies Corp, som ägs av BAE Systems Inc, är involverade i Tomahawk-produktionen. Det andra företaget, ammunitionstillverkaren Globe Motors, ägs av Allient Motion, vars försvarsgren tillverkar styrsystem för vapenindustrin.

”Det var ju väldigt lägligt att just de företagsnamnen var intakta. Det kan såklart vara sant, men det är oerhört lägligt,” säger Karsten Marrup, major och chef för Center for Luft- och rymdoperationer vid danska Forsvarsakademiet.

Marrup påpekar att amerikanska kryssningsrobotar har använts vid flera tillfällen i regionen de senaste åren, bland annat under ”Operation Midnight Hammer” sommaren 2023. ”Utifrån bitarna är det omöjligt att säga om roboten flög dit och exploderade eller om just de här delarna planterats där. Jag gissar att iranierna har skrot från tidigare robotar som amerikanerna avfyrat,” säger han.

En teknisk detalj som stärker kopplingen till amerikanska vapen är förkortningen ”SDL ANTENNA” (satellite data link antenna) som syns på en av komponenterna – ett kommunikationssystem som används i nyare versioner av Tomahawk-robotar. Enligt New York Times analys kommer delarna från en robot tillverkad 2014 eller senare.

Ett annat omdiskuterat bildbevis är en video publicerad av det statstrogna Mehr News Agency, som visar en projektil som träffar en militärbyggnad i närheten av flickskolan. DN har med hjälp av Bellingcat-nätverket geolokaliserat denna video. IT-säkerhetsföretaget GetReal har analyserat projektilens rörelsemönster och kommit fram till att filmsekvensen sannolikt är äkta.

Den oberoende iranska faktagranskningsbyrån FactNameh har studerat projektilens utseende och bedömer att det troligen rör sig om en Tomahawk, men noterar att skadornas omfattning verkar mindre än vad man skulle förvänta sig från amerikanska kryssningsrobotars sprängkraft.

Utöver den humanitära katastrofen utgör skolattacken ett allvarligt bakslag för USA i informationskriget om Iran. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av amerikanerna är emot ett krig med Iran.

USA:s president Donald Trump har hävdat att Iran själva attackerade skolan. När han kommenterade IRIB:s bilder sade han att ansvarsfrågan utreds, men tillade: ”Iran har också några Tomahawker.”

Detta påstående avfärdas bestämt av Karsten Marrup: ”Nej nej nej. Tomahawk är amerikanskt och det är bara USA och Storbritannien som har dem. De säljer inte vapen till Iran. Det är ett löjligt uttalande,” säger han.

Skolattacken ägde rum den 28 februari. Skolan ligger på ett militärt område som kontrolleras av Islamiska revolutionsgardet. Videomaterial visar två nedslag – först vid militärbyggnaderna och sedan vid själva skolan. Amerikanska försvarskällor har enligt nyhetsbyrån Reuters medgett att USA troligen utförde attacken, men Vita husets företrädare och försvarsminister Pete Hegseth uppger att händelsen fortfarande utreds.