Detta har hänt i konflikten USA – Venezuela

I den senaste tidens utveckling har spänningarna mellan USA och Venezuela nått nya höjder, med militära insatser och hemliga operationer som intensifierat en redan ansträngd relation. De bilaterala förbindelserna har varit problematiska sedan Hugo Chávez kom till makten 1999, och situationen förvärrades ytterligare när Nicolás Maduro övertog presidentskapet fjorton år senare.

Sedan 2019 har de diplomatiska relationerna mellan länderna varit i princip obefintliga. Den amerikanska administrationen under president Donald Trump har vidtagit allt mer aggressiva åtgärder mot den venezuelanska regimen, med uttalat mål att tvinga Maduro att avgå.

Under hösten och vintern har USA:s militär genomfört en serie operationer i farvattnen runt Venezuela. Amerikanska styrkor har attackerat vad de beskriver som misstänkta narkotikatransporter i Karibiska havet och Stilla havet. Samtidigt har USA ökat sin militära närvaro utanför Venezuelas kust. Enligt rapporter har dessa insatser resulterat i uppskattningsvis 115 dödsfall fördelade på mer än 30 separata attacker.

Trump-administrationen gav redan i början av hösten CIA klartecken att genomföra hemliga operationer inne i Venezuela. Vita huset har motiverat dessa åtgärder som en del av kampen mot ”knarkterrorism”, men kritiker menar att USA:s verkliga intresse ligger i att få kontroll över Venezuelas omfattande naturresurser, framför allt landets betydande oljetillgångar.

Venezuela innehar världens största kända oljereserver, vilket gör landet strategiskt viktigt för globala energiintressen. Oljeindustrin har länge varit ryggraden i landets ekonomi, men år av misskötsel, korruption och internationella sanktioner har drastiskt minskat produktionen och fördjupat landets ekonomiska kris.

USA:s strategi har varit flerfaldig: ekonomiska sanktioner, diplomatisk isolering, stöd till oppositionen under Juan Guaidó (som USA tidigare erkände som Venezuelas legitima president), och nu allt tydligare militära påtryckningar. Trots dessa ansträngningar har Maduro-regimen visat sig oväntat motståndskraftig, delvis tack vare stöd från länder som Ryssland, Kina och Kuba.

Den politik som Trump-administrationen fört gentemot Venezuela ingår i en bredare regional strategi som vissa analytiker kallat ”Donroedoktrinen” – en ordlek som anspelar på 1800-talets Monroedoktrin. Den historiska doktrinen förklarade att USA inte skulle acceptera europeiska kolonialmakters inblandning i amerikanska kontinenten. Trumps version har riktat sig mot vänsterorienterade regeringar i Latinamerika, med särskilt fokus på vad administrationen kallar ”tyranni-trojkan”: Venezuela, Kuba och Nicaragua.

Denna strategi har väckt oro hos många latinamerikanska länder som ser det som ett återvändande till tidigare amerikanska interventionistiska policyer i regionen. Flera länder i området har uttryckt kritik mot vad de uppfattar som USA:s ensidiga aktioner.

Den humanitära situationen i Venezuela har under tiden fortsatt att försämras. FN uppskattar att över 5,6 miljoner venezuelaner har flytt landet sedan 2015, vilket skapar en av världens största flyktingkriser. Den ekonomiska kollapsen har lett till kroniska brister på mat, medicin och andra förnödenheter.

Internationella människorättsorganisationer har rapporterat om allvarliga kränkningar från båda sidor i konflikten. Maduro-regimen har anklagats för systematiska övergrepp mot oppositionella, medan USA:s sanktioner har kritiserats för att förvärra den humanitära situationen för vanliga venezuelaner.

Medan USA fortsätter att öka trycket mot Maduro-regimen, förblir Venezuelas framtid osäker. Den ökade militariseringen av konflikten riskerar att ytterligare destabilisera en redan skör region och fördjupa det venezuelanska folkets lidande.