Detta vet vi om skjutningen i Minneapolis

En man sköts ihjäl av federala agenter i Minneapolis i en incident som väcker frågor om våldsanvändning och självförsvar. 37-årige Alex Pretti, en amerikansk medborgare som arbetade som sjuksköterska, dödades på morgonen den 24 januari lokal tid under en konfrontation med federala myndigheter.

Enligt Minnesotas polischef hade Pretti inga tidigare brottsdomar. Incidenten har dokumenterats i flera filmer som New York Times har verifierat och analyserat, vilket ger en delvis bild av händelseförloppet.

Videomaterialet visar hur en federal agent knuffar bort demonstranter, varvid en kvinna faller till marken. Pretti, som håller en mobiltelefon i vänster hand, tycks försöka hålla en agent på avstånd med höger hand. Agenten använder då pepparsprej mot Pretti och andra närvarande.

Situationen eskalerar snabbt när flera agenter ansluter och det uppstår tumult. Pretti brottas ner på marken och utsätts för flera slag. Cirka åtta sekunder efter att han lagts ner ropar agenterna att Pretti har ett vapen, och en agent tar hand om föremålet.

Vid detta skede verkar agenterna, enligt bildmaterialet, ha kontroll över situationen. Trots detta riktar en av agenterna sitt tjänstevapen mot Prettis rygg och avfyrar ett skott. Agenten backar sedan undan och fortsätter skjuta. Totalt drar tre agenter sina vapen, varav två öppnar eld. New York Times analys visar att minst tio skott avlossas inom loppet av fem sekunder.

USA:s departement för inrikessäkerhet (DHS) har i efterhand publicerat en bild på det vapen som Pretti påstås ha burit. Myndigheten hävdar bestämt att agenterna agerade i självförsvar.

Enligt DHS genomförde federala agenter ”en riktad insats” mot en person som vistades olagligt i USA och var efterlyst för grov misshandel när Pretti närmade sig med en pistol. Agenterna försökte avväpna honom, men möttes av våldsamt motstånd. En agent öppnade eld ”i rädsla för sitt eget och sina kollegors liv”, enligt myndighetens uttalande.

DHS uppger vidare att Pretti hade två magasin på sig och saknade identitetshandlingar. Myndigheten beskriver situationen som ”en individ som avsåg att orsaka maximal skada och massakrera brottsbekämpande tjänstemän.”

Denna framställning har dock ifrågasatts, särskilt eftersom polischefen i Minneapolis har bekräftat att Pretti hade laglig rätt att bära vapen. Dessutom visar videomaterialet att agenterna hade fysisk kontroll över situationen när de första skotten avlossades.

Händelsen har skapat omfattande reaktioner i Minneapolis, en stad som fortfarande präglas av efterdyningarna från protesterna efter George Floyds död 2020. Skjutningen av Pretti riskerar att ytterligare försämra relationen mellan federala myndigheter och lokalbefolkningen.

Incidenten belyser även de pågående spänningarna kring vapenrättigheter i USA. Medan vissa hävdar att vapenlobbyn kan komma att reagera negativt på skjutningen av en laglig vapenägare, menar andra att händelsen illustrerar komplexiteten i mötet mellan brottsbekämpande myndigheter och beväpnade civila.

Den federala insatsen som ledde till Prettis död har även politiska dimensioner. Kritiker menar att den typ av aggressiv tillämpning av immigrationslagstiftning som ICE (Immigration and Customs Enforcement) representerar kan bli en viktig faktor inför kommande mellanårsval.

Utredningen om omständigheterna kring dödsskjutningen fortsätter, och både lokala och federala myndigheter förväntas granska händelsen närmare. Under tiden växer oron för ökade konflikter i Minneapolis, en stad som redan har genomlevt flera år av spända relationer mellan olika samhällsgrupper och rättsväsendet.