DN:s korrespondenter chattar om protesterna i Iran

Våldsamma protester fortsätter att skaka Iran medan världssamfundet uttrycker oro över situationen i landet. Under de senaste veckorna har hundratals människor mist livet och många fler skadats i landsomfattande demonstrationer mot den iranska regimen.

Protesterna, som började som en reaktion på den 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolis­ens förvar i september, har utvecklats till den största utmaningen mot det iranska styret på många år. Demonstranter från alla samhällsskikt har gått ut på gatorna för att kräva förändring i det teokratiska systemet.

Enligt människorättsorganisationer har säkerhetsstyrkorna svarat med brutalt våld. Uppgifter talar om att över 200 människor har dödats, inklusive tonåringar och barn. Tusentals har skadats och många har gripits av myndigheterna.

Dagens Nyheter har följt utvecklingen på nära håll. DN:s korrespondenter Emma Bouvin och Michael Winiarski, som bevakar händelseutvecklingen i regionen, planerar att svara på läsarfrågor om situationen i en direktsänd chatt.

Särskilt anmärkningsvärt i de pågående protesterna är kvinnornas framträdande roll. Bilder av unga kvinnor som tar av sig sina slöjor och bränner dem har blivit symboler för motståndet. Slöjtvånget har länge varit en central fråga i Iran, där kvinnor sedan den islamiska revolutionen 1979 har tvingats täcka håret i offentligheten.

Protesterna har också en ekonomisk dimension. Iran har under lång tid lidit av hårda internationella sanktioner som har försvagat landets ekonomi. Hög inflation, arbetslöshet och brist på grundläggande varor har ökat frustrationen bland befolkningen.

Internationella reaktioner har varit starka men splittrade. Medan västländer har fördömt den iranska regimens våldsamma bemötande av demonstranterna, har länder som Ryssland och Kina hållit en mer återhållsam position. EU har nyligen infört nya sanktioner mot Iran med anledning av våldet mot demonstranterna.

Regimen i Teheran har beskyllt ”utländska fiender” för att ligga bakom protesterna. President Ebrahim Raisi och landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei har båda uttalat sig i hårda ordalag mot demonstranterna och visat inga tecken på att vilja kompromissa.

Protesterna i Iran skiljer sig från tidigare demonstrationer genom sin utbredning och uthållighet. Till skillnad från tidigare proteströrelser, som ofta har varit koncentrerade till storstäderna, har de nuvarande demonstrationerna spridit sig till mindre städer och landsbygdsområden, traditionellt betraktade som regimens stödfästen.

Social media har spelat en avgörande roll trots iranska myndigheters försök att begränsa internetåtkomst. Videoklipp från protesterna har spridits globalt och genererat stöd från iranska diasporagrupper och internationella kändisar.

För att ge djupare insikt i händelseutvecklingen erbjuder Dagens Nyheter sina läsare möjlighet att ställa frågor direkt till de korrespondenter som följer situationen. Chatten börjar klockan 19, men läsare uppmanas att skicka in sina frågor redan nu.

Expertanalytiker menar att dessa protester utgör den allvarligaste utmaningen mot den islamiska republikens ledarskap sedan dess grundande. Medan tidigare protester främst har fokuserat på specifika politiska eller ekonomiska frågor, ifrågasätter de nuvarande demonstrationerna själva grunden för det teokratiska systemet.

Trots det internationella trycket och de omfattande protesterna visar den iranska regimen hittills inga tecken på att vika sig. Tvärtom har säkerhetsnärvaron i landets större städer förstärkts, och revolutionsgardet har uttryckt sitt fortsatta stöd för landets religiösa ledarskap.

Hur situationen kommer att utvecklas återstår att se, men en sak står klar: den iranska befolkningens frustration har nått en brytpunkt, och efterdyningarna av dessa protester kommer sannolikt att forma landets framtid under lång tid framöver.