Dubbelt så många heta dagar i Rom och Peking

I takt med att världens städer växer och klimatförändringarna accelererar märks en oroväckande trend – de extremt heta dagarna blir allt fler i våra urbana miljöer. En ny studie visar att antalet dagar med extremvärme har ökat med hela 25 procent i världens storstäder jämfört med 1990-talet.

Forskare har undersökt temperaturdata från hundratals storstadsområden och resultaten är entydiga. Särskilt anmärkningsvärt är situationen i metropoler som Rom och Peking, där antalet dagar med temperaturer över 35 grader Celsius har fördubblats under denna period.

Urbana värmeöar, som storstäder utgör, förstärker effekten av den globala uppvärmningen. Betong, asfalt och andra byggmaterial absorberar och lagrar värme effektivt, vilket skapar mikroklimat där temperaturen kan vara flera grader högre än i omgivande landsbygd.

”Detta är inte längre en teoretisk fråga om framtida klimatförändringar. Vi ser redan nu konsekvenserna av den globala uppvärmningen i våra städer,” säger klimatforskaren Maria Andersson vid Stockholms universitet, som har granskat studien.

I Rom, en stad med nästan tre miljoner invånare, har extremvärmen blivit ett återkommande problem under sommarmånaderna. Turistnäringen påverkas när historiska platser blir olidligt heta mitt på dagen, och stadens sjukvårdssystem belastas av värmerelaterade sjukdomsfall, särskilt bland äldre.

Peking, med över 21 miljoner invånare, står inför liknande utmaningar men i större skala. De kinesiska myndigheterna har implementerat varningssystem för extremvärme och uppmanar regelbundet invånare att stanna inomhus under de hetaste timmarna.

Studien, som publicerades i den ansedda tidskriften ”Environmental Science”, pekar på att trenden är global men att vissa regioner drabbas hårdare än andra. Städer i Medelhavsområdet, Mellanöstern och Östasien uppvisar de mest dramatiska ökningarna av extrema temperaturer.

”Vad som är särskilt oroande är inte bara att extremvärmen blir vanligare, utan att den också blir intensivare och varar längre,” förklarar Johan Bergström, klimatforskare vid Lunds universitet. ”Värmeböljor som tidigare varade några dagar kan nu sträcka sig över veckor.”

De samhällsekonomiska konsekvenserna är betydande. Produktiviteten sjunker när arbetare inte kan prestera optimalt i extremvärme. Energiförbrukningen för luftkonditionering skjuter i höjden, vilket belastar elnäten och kan leda till strömavbrott just när kylbehovet är som störst.

Hälsoeffekterna är också allvarliga. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakar värmeböljor tusentals förtida dödsfall varje år, och denna siffra förväntas stiga i takt med att extremvärmen blir vanligare.

Många städer börjar nu implementera åtgärder för att mildra effekterna. Gröna tak, fler parker, ljusare ytbeläggningar som reflekterar solljus istället för att absorbera det, och förbättrade byggnormer är några av strategierna.

”Vi ser ett skifte i stadsplaneringen där klimatanpassning inte längre är en eftertanke utan en central aspekt,” säger stadsplaneringsexperten Anna Björk vid Chalmers tekniska högskola. ”Städer som Barcelona och Singapore har varit föregångare med ambitiösa gröna korridorer och vattenhanteringssystem.”

För städer i Sverige innebär klimatförändringarna också utmaningar, även om extremvärmen här inte når samma nivåer som i Sydeuropa eller Asien. Stockholm, Göteborg och Malmö har alla upplevt fler varma dagar under det senaste decenniet jämfört med historiska genomsnitt.

Forskarna bakom studien uppmanar till snabbare och mer omfattande åtgärder för att både minska klimatpåverkan och anpassa städerna till den nya verkligheten.

”Tjugofem procents ökning av extremvärme i våra storstäder på bara tre decennier är en alarmerande siffra,” avslutar Maria Andersson. ”Om trenden fortsätter i samma takt kommer många av världens största städer att stå inför extrema utmaningar när det gäller livskvalitet och folkhälsa under kommande decennier.”