Bränslebrist drabbar världen när konflikten i Mellanöstern eskalerar

I Kenya rapporteras att var femte bensinstation i huvudstaden Nairobi lider av bränslebrist. Enligt branschexperter som Reuters har varit i kontakt med kan en total kris uppstå redan inom två veckor. Situationen är särskilt allvarlig eftersom Kenya, i likhet med många andra afrikanska länder, inte har flytande marknadspriser på drivmedel utan justerar dem månadsvis, vilket ger invånarna möjlighet att bunkra bränsle inför förväntade prishöjningar.

Flygbolagen drabbas också hårt av situationen, då närmare 70 procent av allt flygbränsle som används i Afrika passerar via Hormuz-sundet. Men den större oron gäller inte bara transportbolag och resenärer utan framförallt den fattiga befolkningen. De stigande bränslepriserna har redan börjat påverka livsmedelspriserna negativt på grund av de ökande transportkostnaderna.

I Sydkorea har regeringen infört strikta åtgärder för att hantera den potentiella energikrisen. Sedan i onsdags måste offentliganställda lämna bilen hemma en dag i veckan, och även anställda i privat sektor uppmanas begränsa sitt bilkörande. ”För att tackla den allvarliga potentiella krisen som kan påverka våra liv, ekonomin och industrin, måste regeringen införa förebyggande åtgärder,” förklarade president Lee Jae-Myung när reglerna offentliggjordes.

Begränsningarna omfattar över 20 000 institutioner och 1,5 miljoner bilar. Miljödepartementet beräknar att åtgärden kommer att spara motsvarande 476 700 liter bensin dagligen. En annan effekt av krisen i Sydkorea är brist på plastkassar, eftersom nafta, där olja ingår, används i plasttillverkningen. Detta har lett till att sydkoreaner hamstrar soppåsar i sådan utsträckning att butikshyllorna gapar tomma.

Slovenien har blivit det första EU-landet att införa bränsleransoneringar till följd av krisen. De nya reglerna innebär att privatpersoner inte får tanka mer än 50 liter diesel eller bensin per dag, medan företagare och bönder får tanka maximalt 200 liter dagligen. Ransoneringarna gäller tills vidare.

Efter rapporter om tomma bensinstationer i landet försökte premiärminister Robert Golob lugna befolkningen: ”Låt mig försäkra er om att det finns tillräckligt med bränsle i Slovenien, lagren är fulla och det kommer inte att råda någon bränslebrist,” sade han enligt Reuters. Slovenien har upplevt så kallad bränsleturism från främst Österrike, eftersom bränslepriserna är lägre där än i grannländerna.

I Storbritannien är det främst bensinstationerna som drabbas, enligt Chris O’Shea, VD för en av landets största energileverantörer. Närmare 80 procent av brittiska bostäder värms upp med gas från Nordsjön eller importeras från Norge och USA. Hushållens räkningar kommer att öka, men det drabbar främst landsbygdsbor som är beroende av olja för uppvärmning.

Lantbrukarna tar den största smällen av det stängda Hormuzsundet. Kostnaderna för gödningsmedel och drivmedel har nästan fördubblats över en natt. Matpriserna kommer att stiga, men inte i samma takt som lantbrukarnas utgifter. Om situationen fortsätter kan det leda till att brittiska bondgårdar tvingas lägga ned.

Israel, som är part i konflikten, påverkas mindre av energiaspekten. Landet har varit självförsörjande på gas sedan 2013 och exporterar överskottet till Egypten och Jordanien. Israel importerar olja främst från Azerbajdzjan via en ledning från Baku till hamnen Ceyhan i Turkiet. Trots Turkiets handelsembargo mot Israel på grund av Gazakriget har oljeleveranserna fortsatt. Oljan raffineras i Ashdod och Haifa, två hamnar som båda har attackerats av iranska missiler men skyddas av flera luftvärnssystem.

I Brasilien har oljekrisen främst märkts genom att dieselpriset stigit med cirka tio procent, vilket fått president Lula da Silva att kalla bränslebolagen till krismöte. Landet är mindre sårbart för konflikten i Hormuzsundet tack vare egen oljeproduktion och att etanol, som utvinns ur sockerrör, utgör omkring en tredjedel av landets drivmedel – en innovation som infördes under oljekrisen 1973.

Brasilien är extremt beroende av lastbilstransporter sedan järnvägen monterades ned på 1950-talet, och kraftiga dieselhöjningar riskerar att utlösa strejker och social oro. Med presidentval i höst vill Lula da Silva till varje pris undvika ytterligare höjningar av dieselpriserna.