Efter 25 års förhandling: Grönt ljus för massivt frihandelsavtal

Efter 25 års förhandlingar röstades EU-Mercosur-avtalet igenom

Efter ett kvarts sekel av förhandlingar har frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay äntligen fått grönt ljus. På fredagen gav EU-ländernas ambassadörer i Bryssel sitt stöd till avtalet, ett beslut som därefter ska godkännas skriftligt av medlemsländernas regeringar.

Frankrike, Polen, Österrike, Irland och Ungern röstade emot avtalet, medan Belgien valde att avstå. Detta var dock inte tillräckligt för att stoppa överenskommelsen, särskilt efter att Italien bytt ståndpunkt och ställt sig bakom avtalet. Beslutet krävde en kvalificerad majoritet, vilket innebär minst 15 medlemsländer som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning.

”Avtalet är bra för Sverige och EU, kan leda till tusentals billigare produkter för konsumenter och nya jobb. När USA sluter sig är det än viktigare för oss att hitta nya marknader. För svensk del ser vi stor potential för industrivaror, fordon och läkemedel,” kommenterar Sveriges handelsminister Benjamin Dousa.

Förhandlingarna mellan EU och Mercosur har pågått sedan slutet av 1990-talet, och för drygt ett år sedan kunde parterna äntligen enas om den slutliga avtalstexten. Sedan dess har EU-kommissionen arbetat intensivt med att förhandla fram ytterligare förbättringar för att övertyga skeptiska medlemsländer.

Motståndet har varit särskilt starkt i Frankrike och Polen, där jordbrukare har uttryckt oro för att deras verksamhet skulle kunna slås ut av billig import från Latinamerika. Denna oro delas av lantbrukare i flera EU-länder. I december samlade en stor demonstration i Bryssel tiotusentals bönder från hela Europa som protesterade mot vad de upplever som en ohållbar ekonomisk situation, där Mercosur-avtalet ses som ytterligare ett hot.

För att bemöta dessa farhågor har EU-kommissionen infört en ”skyddsklausul” som gör det möjligt att stoppa importen av känsliga jordbruksprodukter om marknaden skulle översvämmas. Dessutom meddelade kommissionen tidigare i veckan att ytterligare 480 miljarder kronor i EU-budgeten frigörs till jordbruksstöd. Dessa åtgärder övertygade Italien att stödja avtalet, men Frankrike förblev motståndare.

I Frankrike har frågan om Mercosur-avtalet utvecklats till en inrikespolitisk stridsfråga som skapar problem för president Emmanuel Macron. Under torsdagen blockerade franska bönder gator i Paris i protest mot avtalet. Det största oppositionspartiet, Nationell samling under ledning av Jordan Bardella, har gjort kritik mot handelsavtalet till en central fråga och hotar nu med misstroendeomröstningar både mot EU-kommissionen och den franska regeringen.

Förespråkarna för avtalet ser dock stora möjligheter. Mercosur-överenskommelsen skapar världens största frihandelsområde med 700 miljoner konsumenter. Enligt EU-kommissionens beräkningar väntas EU-ländernas export till Latinamerika öka med 39 procent, främst inom sektorerna bilar, maskiner och kemikalier. Den ekonomiska vinsten fram till 2040 uppskattas till motsvarande 800 miljarder kronor.

Men avtalet har också geopolitisk betydelse. I en tid då EU strävar efter att minska sitt beroende av USA och Kina, samt stärka sitt globala inflytande, ses handelsavtalet som strategiskt viktigt. Flera bedömare menar att Donald Trumps aggressiva retorik mot omvärlden kan ha bidragit till att öka stödet för avtalet.

Efter fredagens beslut väntas EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen resa till Paraguay nästa vecka för att formellt underteckna avtalet vid en ceremoni. Därefter måste avtalet godkännas av EU-parlamentet, och vissa delar kommer även att behöva ratificeras av nationella parlament i medlemsländerna.

Framgången med Mercosur-avtalet representerar en betydande diplomatisk och ekonomisk seger för EU, men implementeringen kommer att noga övervakas av kritiska jordbrukssektorer runt om i Europa som fortsatt uttrycker oro för sin framtid.