Efter kabelbrotten: Kan inte döma Eagle S

Finska domstolen avslår åtalet i sabotagefall mot undervattenskablar

Det uppmärksammade fallet kring kabelbrotten i Finska viken har fått ett oväntat slut. Den finska tingsrätten har beslutat att avslå åtalet mot besättningsmedlemmar på fartyget Eagle S, som misstänktes ha skadat flera undervattenskablar, däribland den viktiga strömförbindelsen Estlink 2.

Kabelbrotten upptäcktes på juldagen 2024, vilket omedelbart väckte oro för avsiktligt sabotage mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Misstankarna riktades snabbt mot lastfartyget Eagle S, som enligt åklagarna misstänktes ha orsakat skadorna genom att medvetet släpa sitt ankare längs havsbottnen över en sträcka på mer än 90 kilometer.

Eagle S hade lämnat den ryska hamnen Ust-Luga med oljelast samma dag som skadorna upptäcktes. Fartyget, som seglar under Cooköarnas flagg, har av experter klassificerats som en del av den så kallade ”ryska skuggflottan” – fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner och transportera ryska råvaror.

Rättegången mot fartygets besättning inleddes den 25 augusti i år. Åtalet omfattade fartygets kapten, en georgisk medborgare, samt två styrmän med georgiskt respektive indiskt medborgarskap. De stod åtalade för grovt sabotage och grovt störande av post- och teletrafiken. Enligt åklagarna hade de tre männen tillsammans och med uppsåt skadat kablarna och därmed orsakat omfattande skador och äventyrat både energiförsörjningen och andra samhällskritiska funktioner.

De åtalade har konsekvent nekat till anklagelserna och hävdat att det rörde sig om en olycka, inte ett avsiktligt sabotage. Försvaret byggde också sin strategi på att ifrågasätta Finlands jurisdiktion i fallet, eftersom händelserna ägde rum på internationellt vatten.

Tingsrättens beslut ger nu försvarets linje rätt. Med hänvisning till FN:s havsrättskonvention har domstolen slagit fast att Finland saknar behörighet att pröva fallet, eftersom de påstådda brotten inträffade utanför finskt territorialvatten. Detta har i praktiken lett till att hela åtalet avslås.

Skadorna på undervattenskablarna, särskilt Estlink 2 som är en viktig elförbindelse mellan Finland och Estland, väckte stor oro i regionen. I en tid av ökad geopolitisk spänning i Östersjöområdet tolkades händelsen initialt som ett möjligt hybridangrepp mot kritisk infrastruktur.

Havskablar är av strategisk betydelse för modern kommunikation och energiförsörjning. Estlink 2 är en högspänningskabel med kapacitet att överföra 650 megawatt elektricitet mellan Finland och Estland, vilket motsvarar ungefär en tiondel av Finlands elförbrukning under en kall vinterdag. Skador på sådana kablar kan få allvarliga konsekvenser för energitryggheten i hela regionen.

Den utdragna rättsprocessen har inneburit betydande kostnader för den finska staten. Enligt uppgifter från finländska public service-bolaget Yle har rättegången kostat närmare 200 000 euro. Staten kommer dessutom att behöva ersätta de åtalade sjömännens rättegångskostnader, vilket ytterligare ökar den ekonomiska smällen för Finland.

Domslutet väcker frågor om jurisdiktion och rättsliga möjligheter att beivra misstänkta sabotagehandlingar mot kritisk infrastruktur på internationellt vatten. Experter på internationell rätt och säkerhetspolitik pekar på att detta fall blottlägger luckor i det internationella regelverket när det gäller skydd av undervattensinfrastruktur.

Trots att rättegången nu avslutas utan fällande dom, fortsätter diskussionen om hur liknande händelser ska kunna förebyggas och hanteras i framtiden, särskilt i ljuset av den ökande spänningen i Östersjöregionen.