Efter nedtystade övergreppen – hon ska läka Engelska kyrkan

Sarah Mullally blir första kvinnan att leda Engelska kyrkan

Hon måste ha bett till Gud om styrka och visdom, för det kommer inte att bli lätt. Sarah Mullally är fullt medveten om utmaningarna som väntar när hon i januari tillträder som ärkebiskop av Canterbury, ett ämbete som inrättades för drygt 1400 år sedan.

”Vår historia av att misslyckas med att skydda människor har orsakat djup skada och misstro”, sade hon efter att kung Charles i oktober utnämnt henne till ny andlig ledare för Engelska kyrkan.

Mullally blir den första kvinnan att inneha denna prestigefyllda position, men det var inte denna historiska milstolpe hon lyfte fram i sitt inledningstal. När hon nämnde ”skada och misstro” syftade hon på den tragedi och skam som gjort att kyrkan stått utan ledare under ett år.

Ett mörkt arv att hantera

2017 avslöjade Channel 4 att en advokat, som under decennier haft prestigefyllda uppdrag för Engelska kyrkan och varit föreståndare för kristna läger, hade förgripit sig på och misshandlat över 100 barn och unga män. Vittnesmålen är horribla. Advokaten tog med sig pojkar till sitt hem i Hampshire där han piskade dem i ett trädgårdsskjul.

Övergreppen kom till kyrkans kännedom redan på 1980-talet, men man sopade dem under mattan. Det skrevs visserligen en intern rapport, men den ledde inte till några åtgärder. Advokaten, som nu är död, ställdes aldrig inför rätta.

I december 2024 avgick ärkebiskop Justin Welby när det framkom att offer personligen bett honom att ta itu med övergreppen och polisanmäla advokaten, men att han valde att inte göra det. ”Det var överväldigande, man försökte prioritera. Sanningen är att jag gjorde fel. Som ärkebiskop finns inga ursäkter”, sade Welby i en BBC-intervju.

En bakgrund utanför prästbanan

Om någon har erfarenheten och lynnet som krävs för att hantera dessa djupa sår är det just Sarah Mullally. Som tonåring var hon med i en kristen ungdomsgrupp i sin hemstad Woking. Under konfirmationsförberedelserna gav hon sig själv löftet att följa Jesus. Vid den tiden accepterades inte kvinnor som präster i England, så Mullally valde istället att förkunna evangeliet genom att utbilda sig till sjuksköterska.

Efter studierna gifte hon sig, fick två barn och gjorde snabb karriär inom vården. I slutet av 1990-talet utsåg Tony Blairs Labour-regering Mullally till chefssjuksköterska för England. Hon var bara 37 år och den yngsta någonsin i den rollen.

Parallellt med arbetet inom statsförvaltningen studerade hon teologi. År 2004, när kvinnor sedan några år tillbaka kunnat bli präster i Engelska kyrkan, lämnade hon sjuksköterskeyrket helt.

”Makt är förförande, jag hade en bra lön och högt anseende”, berättade Mullally senare i en intervju. ”Precis efter att jag bestämt mig för att lämna chefsjobbet och bli församlingspräst greps jag av känslan att jag höll på att drunkna. Men nu i efterhand skulle jag aldrig ha gjort något annorlunda. Ibland måste man fatta beslut grundade enbart i tro.”

Snabb karriär även inom kyrkan

Oväntat nog gjorde Mullally en katapultartad karriär även inom kyrkan. Bara fyra år efter att biskopsämbetet öppnades för kvinnor blev hon 2018 biskop av London, ett stift med flera högmälda och färgstarka profiler som ofta framträdde i medier. I det sammanhanget utmärkte sig Mullally som en sansad lyssnare, en barmhärtig samarier snarare än en ledare som rör om i grytan.

Som ärkebiskop har hon redan blivit en vattendelare, inte på grund av något hon gjort utan på grund av vem hon är. Utöver övergreppsskandalen kommer hon även behöva hantera ett tusenårigt patriarkat.

Global motreaktion

Den engelska kyrkan är moderkyrka för hela den anglikanska kyrkogemenskapen med runt 80 miljoner medlemmar över hela världen. Kyrkorna är självständiga, men utnämningen av Sarah Mullally får ändå stora globala konsekvenser. I konservativa samfund på den afrikanska kontinenten är kvinnliga präster fortfarande otänkbart. Många accepterar helt enkelt inte en kvinna som ärkebiskop.

Justin Badi Arama, biskop för den episkopala kyrkan i Sydsudan, beskrev utnämningen som ”ytterligare ett symptom på den kris i tro och auktoritet som har drabbat den anglikanska kommunionen under det senaste kvartsseklet”. Biskopen för Nigerias anglikanska kyrka kallade den kort och gott för ”oroande”.

Balanserad hållning i känsliga frågor

Sarah Mullally tar motståndet med ro. På frågan hur hon ska överbrygga aversionen hänvisar hon till sina erfarenheter som biskop i London – hon ska möta människor som de är och lyssna på dem.

En liknande hållning intar hon i den mycket laddade frågan om samkönade äktenskap. Sådana är inte tillåtna i Engelska kyrkan, men 2023 röstade kyrkans högsta beslutande organ för att låta präster välsigna homosexuella par, dock endast inom ramen för en allmän gudstjänst. Mullally röstade för förslaget, men det betyder inte att hon också vill se vigslar av samkönade par.

På den konservativ-progressiva skalan placerar sig Mullally någonstans i mitten. Som ärkebiskop får hon en plats i det brittiska parlamentets överhus och kommer därmed att bidra med andliga perspektiv på aktuella frågor, men hon ses inte som en politiskt profilerad biskop.

”Hon kommer inte att lägga fokus på teologiska strider eller politiska utspel. Hon är definitivt ingen kulturkrigare. Hon kommer att fokusera på att hjälpa de människor som behöver hjälp”, säger religionskorrespondenten Ruth Gledhill i Sky News podcast ”Daily”.

Sarah Mullally blir ärkebiskop i en sargad kyrka och i en tid när många förlorat tron helt och hållet. I sitt tal efter utnämningen betonade hon evangelierna som sitt ledmotiv: ”Min ambition är att vara en herde, som möjliggör för andra att blomstra.”