Protester ökar mot behandlingen av Greta Thunberg och aktivister i israeliskt fängelse
Rapporter om hårda förhållanden för aktivister från Global Sumud-flottiljen har lett till växande internationella protester, medan Sveriges officiella hållning förblir avvaktande. Greta Thunberg och andra internationella aktivister hålls för närvarande i Ketziotfängelset i Negevöknen, en anläggning känd för sina hårda förhållanden.
Ketziotfängelset, ett massivt betongkomplex nära gränsen till Egypten, har sedan den 7 oktober 2023 använts för att hysa ett stort antal palestinska fångar. Människorättsorganisationer har under åren dokumenterat allvarliga övergrepp i anläggningen.
Enligt rapporter från bland annat den israeliska organisationen B’Tselem har fångar tvingats knäböja på betonggolv under långa perioder medan vakter förolämpat och skrämt dem. Det finns även dokumenterade fall av fysiska övergrepp, sexuellt våld samt brist på mat och vatten.
De senaste dagarnas behandling av aktivister från fredsflottiljen har ytterligare förvärrat den internationella kritiken mot Israels agerande. Aktivisterna, som försökte bryta Israels blockad av Gaza, ses av Israels politiska ledning som provokatörer och möjliga säkerhetsrisker.
Israels kontroversiella polisminister Itamar Ben-Gvir, känd för sina extrema högerståndpunkter, besökte nyligen de frihetsberövade aktivisterna och konfronterade dem medan de satt på knä på golvet.
”Ni är alla terrorister. Ni stöttar mördare, ni stöttar Gaza, ni stöttar terrorister. Ni är terroristsupportrar,” sade Ben-Gvir till de gripna aktivisterna enligt vittnesmål.
Greta Thunberg har blivit en särskilt kontroversiell figur i Israel efter sina upprepade försök att bryta blockaden. Vid ett besök utanför fängelset möter reportrar en beväpnad, maskerad man som verkar ha någon form av säkerhetsfunktion.
”Även om jag visste något om er Greta så skulle jag inte säga något till dig,” säger mannen och tillägger att journalister varken får intervjua någon på området eller filma mot fängelsets murar.
Aktivisterna representeras juridiskt av Adalah, en palestinsk-israelisk organisation med säte i Haifa. Under pågående besök inne i fängelset har Adalahs jurister mottagit vittnesmål från flera av de frihetsberövade som berättat om otillräcklig mattilldelning och smutsigt vatten.
I kommunikation med svenska utrikesdepartementet har Thunberg själv uttryckt oro över vad hon beskriver som misstänkta vägglöss i anläggningen. Hon har även berättat att vakter tvingat henne att posera med vad som enligt andra aktivister ska vara den israeliska flaggan – en praxis som tidigare använts mot palestinska fångar.
När ett större antal palestinska fångar frigavs under vapenvilan tidigare i år tvingades många av dem kyssa den israeliska flaggan och bära tröjor med texten ”Israel glömmer aldrig”, enligt flera vittnesmål.
Denna symboliska handling återspeglas i en skylt ovanför fängelsets huvudingång, där det på engelska, hebreiska och arabiska står: ”Den eviga staten glömmer aldrig och den hämnas sina fiender för alla oförätter.”
Från svenskt officiellt håll har responsen hittills varit återhållsam. Medan internationella protester växer i styrka, publicerade statsministern under gårdagen ett inlägg på Instagram som uppmärksammade att det var kanelbullens dag, utan att kommentera situationen för den svenska aktivisten.
Aktionen med Global Sumud-flottiljen har väckt delade meningar även utanför Israel. Vissa betraktar den som ett viktigt försök att uppmärksamma och bryta blockaden av Gaza, medan andra ser det som en ren symbolhandling med begränsad praktisk betydelse. Oavsett hur man ser på aktionen i sig har dock behandlingen av internationella aktivister i israeliskt förvar nu blivit en fråga som väcker allt starkare internationella reaktioner.

6 kommentarer
Det är viktigt att rapporterna granskas oberoende för att säkerställa deras trovärdighet.
Det visar på en snäv definition av vad som ses som fredlig protest i vissa kretsar.
Just det, det verkar som om den politiska situationen leder till ett slags rättsosäkerhet som kan påverka alla.
Precis, oavsett politisk ståndpunkt bör grundläggande rättigheter alltid skyddas.
Kanske det finns en balansgång mellan att agera och att inte eskalerara konflikterna ännu mer.
Hoppet är att deras röster faktiskt når fram och skapar en förändring.