Emma Bouvin: Nu kommer Irans mullor dra kortet som kan vara deras sista

Efter veckor av spänningar och amerikanska hot utförde Israel natten till lördag en attack mot Iran. Israeliska bomber slog ner i Irans huvudstad Teheran, medan israeler vaknade till varningssignaler om att hålla sig nära skyddsrum för eventuella motattacker.

Attacken kommer som en kulmen på månader av eskalerande konflikter i regionen. Enligt säkerhetsexperter var den israeliska operationen noggrant planerad och tros vara ett direkt svar på Irans tidigare missilanfall mot Israel i april. Uppgifter från iranska myndigheter tyder på att attacken främst riktades mot militära anläggningar, men fullständiga detaljer om skadornas omfattning är fortfarande oklara.

Medan Israel inte officiellt har bekräftat operationen, har anonyma israeliska tjänstemän beskrivit den som ”precis och begränsad” – utformad för att sända ett tydligt budskap till Teheran utan att framkalla ett fullskaligt regionalt krig.

Benjamin Netanyahus regering har länge telegraferat sin avsikt att svara på Irans tidigare attacker. Men många bedömare är överens om att Israels premiärminister agerar i nära samordning med sin viktigaste allierade, USA. ”Netanyahu gör ingenting utan grönt ljus från Washington,” säger Mellanösternexperten Maria Andersson vid Utrikespolitiska Institutet.

Amerikanska tjänstemän har enligt flera källor varit involverade i intensiva diplomatiska ansträngningar för att säkerställa att eventuella israeliska motåtgärder inte skulle leda till en okontrollerbar regional konflikt. President Biden har upprepade gånger betonat Israels rätt till självförsvar samtidigt som han manat till återhållsamhet.

Den geopolitiska situationen i Mellanöstern befinner sig nu i ett kritiskt läge. Iran står inför ett avgörande vägval: antingen eskalera ytterligare genom ett kraftfullt svar eller acceptera attacken som en utjämning av räkenskaperna efter sitt eget missilanfall i april.

”Nu kommer det att visa sig om Irans regim har något att sätta emot,” säger försvarsanalytikern Johan Bergman. ”Teheran måste balansera mellan att upprätthålla sin avskräckande trovärdighet och att undvika en fullskalig konfrontation som skulle kunna bli katastrofal för regimen.”

De ekonomiska konsekvenserna av den ökade spänningen mellan Israel och Iran är redan märkbara. Oljepriserna steg kraftigt efter nyheten om attacken, med Brentolja som närmade sig 80 dollar per fat. Finansmarknader världen över visade tecken på nervositet, och guld – en traditionell tillflyktsort i tider av geopolitisk osäkerhet – steg till nya rekordnivåer.

För den civila befolkningen i både Israel och Iran fortsätter vardagen under ett växande hot. I Tel Aviv och andra israeliska städer har myndigheterna uppmanat invånarna att hålla sig nära skyddsrum, medan rapporter från Teheran talar om en stad i chock men med ett relativt normalt gatuliv timmar efter attacken.

Regionala aktörer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Turkiet har alla manat till återhållsamhet. Europeiska ledare har uttryckt oro för en bredare regional konflikt och uppmanat alla parter att visa maximal återhållsamhet.

FN:s säkerhetsråd väntas inom kort sammankallas för ett krismöte. Generalsekreterare António Guterres har varnat för att Mellanöstern står ”på avgrundens rand” och att ytterligare eskalering skulle kunna få ”oöverskådliga konsekvenser”.

För Netanyahu, som står inför växande inhemsk kritik för sin hantering av kriget i Gaza och misslyckandet att få hem alla gisslan som togs av Hamas den 7 oktober, kan attacken mot Iran ses som ett försök att återta initiativet och visa handlingskraft. Kritiker menar dock att premiärministern riskerar att dra in Israel i ännu en farlig konflikt utan tydlig exitstrategi.

De kommande dagarna blir avgörande för regionens framtid. Världen håller andan i väntan på Irans nästa drag och hur den komplexa strategiska dansen mellan Israel, Iran och USA kommer att utvecklas.