Franska kommunvalet övergår i taktiska förhandlingar inför andra omgången

Efter första omgången i det franska kommunvalet har endast ett fåtal kandidater kunnat utropa sig som vinnare, medan intensiva förhandlingar nu pågår i majoriteten av landets kommuner inför den avgörande andra valomgången.

Enligt fransk vallag måste en kandidat erhålla mer än 50 procent av rösterna för att vinna direkt i första omgången. Detta lyckades bland annat Nationell samlings (RN) sittande borgmästare i Perpignan, Louis Aliot, med. Även partiets representant i småstaden Moissac, Romain Lopez, säkrade sin position direkt – trots att han tidigare uppmärksammats för kontroversiella antisemitiska inlägg på sociala medier.

I de allra flesta av Frankrikes närmare 35 000 kommuner krävs dock en andra valomgång, vilket har utlöst intensiva förhandlingar mellan partierna. Valtekniska allianser kan nu bli avgörande för utgången på många håll.

I kuststaden Menton på Franska rivieran fick Nationell samlings kandidat Alexandra Masson 36 procent av rösterna. Den traditionella högerns Louis Sarkozy, son till den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy, erhöll 18 procent. Om Sarkozy lyckas forma en allians med andra höger- eller mittenkandidater finns fortfarande en teoretisk möjlighet att blockera Nationell samlings frammarsch i denna turistort.

Storstaden Marseille visar ett liknande scenario där Nationell samlings kandidat Franck Allisio med sina 35 procent ligger mycket nära Socialistpartiets Benoît Payan som fick 37 procent. Allisio har nu riktat blicken mot den traditionella högern i hopp om att säkra ett samarbete inför den andra omgången.

Samtidigt kompliceras läget av interna motsättningar inom vänsterblocket. Socialistpartiet har uttryckligen avvisat all samverkan med Jean-Luc Mélenchons radikala vänsterparti Det okuvade Frankrike (LFI). Detta kan visa sig vara ett kostsamt beslut, eftersom LFI i flera kommuner – inklusive Marseille – har överskridit den 10-procentsgräns som krävs för att gå vidare till andra omgången. Denna splittring inom vänstern riskerar att gynna högerpartierna.

Samma mönster upprepar sig i huvudstaden Paris. Där leder socialisten Emmanuel Grégoire med 38 procent, men vänsterns inbördes splittringar ger högerns kandidat Rachida Dati, som erhöll 25 procent, fortsatt hopp om en möjlig seger. Dati arbetar nu för att säkra stöd från mittenkandidaten Pierre-Yves Bournazel (11 procent) eller högerradikala Sarah Knafo (10 procent).

Efter den första valomgången uppmanade Nationell samlings partiledare Jordan Bardella den traditionella högern att ingå valtekniska allianser i flera städer. Detta representerar en betydande förändring i det franska politiska landskapet, där de etablerade partierna historiskt har samarbetat för att hålla extremhögern borta från makten – en strategi som kallats ”republikansk front”.

Kommunvalet har stor politisk betydelse i Frankrike, särskilt med tanke på att det äger rum mitt i en turbulent period för president Emmanuel Macrons regering. Resultatet ses som en temperaturmätare inför kommande val och kan påverka den nationella politiska dynamiken.

Valet har också visat tecken på ökad fragmentering i det franska politiska landskapet, där traditionella vänster-högerblock utmanas av nya politiska krafter. Särskilt anmärkningsvärt är Nationell samlings fortsatta framgångar, som bygger vidare på partiets starka resultat i EU-valet 2019 och presidentvalet 2022.

Den andra och avgörande omgången i kommunvalet kommer att äga rum nästa söndag, och resultatet kan få betydande konsekvenser för det politiska maktlandskapet i Frankrike.