Erik Esbjörnsson: Trump vill stoppa terrorn i Nigeria men stärker själv islamisterna

USA:s militära intervention i Nigeria väcker frågor om effektivitet

USA:s president Donald Trump har beordrat militära attacker mot islamistiska terrorgrupper i Nigeria, ett beslut som markerar en intensifiering av amerikanskt engagemang i Västafrika. Interventionen riktar sig främst mot grupper som Boko Haram och Islamiska staten i Västafrika (ISWAP), som under flera år har terroriserat befolkningen i norra Nigeria och grannländerna.

De amerikanska attackerna genomförs med drönare och specialstyrkor, enligt försvarsanalytiker med insyn i operationen. Trots att USA länge har bistått Nigeria med underrättelseinformation och militär rådgivning, representerar de direkta attackerna en betydande eskalering av amerikanskt militärt engagemang i regionen.

Experter på säkerhetspolitik i Västafrika varnar dock för att en rent militär lösning på terrorhotet i Nigeria riskerar att bli kontraproduktiv. Dr. Oluwaseun Tella vid Institutet för afrikanska studier framhåller att de bakomliggande orsakerna till extremism i regionen är djupt rotade i socioekonomiska problem.

”Terrorgrupper som Boko Haram rekryterar främst bland unga män utan framtidsutsikter i norra Nigeria. Arbetslöshet, fattigdom och bristande utbildningsmöjligheter skapar en grogrund för radikalisering som inte kan bekämpas med drönare”, säger Tella.

Nigerianska säkerhetsexperter uttrycker också oro för att amerikanska militära operationer kan stärka terrorgruppernas propaganda. Ibrahim Hassan vid Centre for Democracy and Development i Abuja påpekar att extremister ofta utnyttjar utländsk militär närvaro för att framställa sig som försvarare mot ”västerländsk imperialism”.

”Varje civil som dödas i en amerikansk attack blir ett kraftfullt rekryteringsverktyg för terroristerna”, förklarar Hassan. ”Om USA verkligen vill bekämpa terrorism i Nigeria måste de samarbeta med lokala aktörer och stödja en helhetsstrategi som inkluderar utvecklingsprogram, utbildning och insatser för att stärka rättsstaten.”

Nigeria, med sina 214 miljoner invånare, är Afrikas mest folkrika land och har kontinentens största ekonomi. Landet är rikt på naturresurser, framförallt olja, men präglas av stora socioekonomiska klyftor mellan nord och syd. Dessa klyftor har förvärrats under de senaste årtiondena, vilket skapat en grogrund för extremism i de norra delarna av landet.

Boko Haram, som grundades 2002, har sedan 2009 bedrivit ett våldsamt uppror mot den nigerianska staten. Gruppen blev internationellt ökänd 2014 efter kidnappningen av 276 skolflickor i Chibok. Sedan dess har tusentals människor dödats och miljontals tvingats fly sina hem i nordöstra Nigeria och grannländerna.

Den nigerianska regeringen har under lång tid kämpat mot dessa grupper, men med begränsad framgång. President Bola Tinubu, som tillträdde i maj 2023, har upprepade gånger betonat vikten av ett regionalt samarbete för att bekämpa terrorism, men har också välkomnat amerikanskt stöd.

Nigerianska politiska analytiker betonar att landets problem med terrorism är sammankopplat med andra utmaningar, som klimatförändringarnas effekter på jordbruket, etniska konflikter och korruption. Adamu Garba, statsvetare vid Bayero University Kano, menar att USA:s strategi måste ta hänsyn till dessa komplexa samband.

”USA kan ha legitima säkerhetsintressen i Nigeria, särskilt med tanke på landets oljeindustri och potentiella hot från terrorgrupper med internationella kopplingar. Men utan en strategi som adresserar grundorsakerna till extremism kommer militära insatser endast att vara kortsiktiga lösningar på ett långsiktigt problem”, säger Garba.

Internationella organisationer som FN och Afrikanska unionen har länge förespråkat en mer balanserad strategi som kombinerar säkerhetsinsatser med utvecklingsprogram och fredsbyggande åtgärder. Experter menar att USA:s politik i Nigeria bör anpassas till denna bredare ansats för att ha verklig effekt.

Medan de amerikanska attackerna fortsätter, växer oron bland många nigerianer att deras land riskerar att bli ytterligare en skådeplats i USA:s globala krig mot terrorismen – med oförutsägbara konsekvenser för regional stabilitet och utveckling.