EU lanserar ”Trumpsäkring” – ger grönt ljus att gå vidare med kritiserat avtal

I somras meddelade EU och USA att de kommit överens om en tillfällig uppgörelse kring stål- och aluminiumtullar. Men EU-parlamentets handelsutskott har konsekvent vägrat att godkänna avtalet – fram till nu. Efter flera månaders dödläge har utskottet slutligen gett sitt godkännande, dock med ett viktigt tillägg: en så kallad ”Trumpsäkring” som ska skydda europeiska intressen mot eventuella framtida amerikanska handelshot.

Karin Karlsbro (L), vice ordförande i handelsutskottet, ser beslutet som en viktig markering från EU:s sida.

”Vi har visat att vi inte viker oss för påtryckningar. Det har varit avgörande för oss att säkerställa att europeiska intressen skyddas, oavsett vem som sitter i Vita huset”, säger hon till tidningen.

Bakgrunden till konflikten sträcker sig tillbaka till 2018, då dåvarande president Donald Trump införde omfattande tullar på stål och aluminium från EU. Åtgärden motiverades med nationella säkerhetsskäl, men sågs allmänt som ett led i Trumps ”America First”-politik. EU svarade med motåtgärder och införde egna tullar på amerikanska varor.

I juni i år presenterade EU-kommissionen och Bidens administration en tillfällig lösning som skulle minska handelsspänningarna. Avtalet innebar att EU skulle få exportera en viss mängd stål och aluminium tullfritt till USA, medan de amerikanska tullarna i princip skulle behållas.

Parlamentets handelsutskott har dock varit kritiskt till uppgörelsen. Ledamöterna har ansett att avtalet var för fördelaktigt för USA och att EU gav efter för amerikanska krav utan att få tillräckligt i utbyte. Man oroade sig också för vad som skulle hända om Donald Trump återvänder till presidentposten efter valet i november.

Den nya ”Trumpsäkringen” innebär att avtalet innehåller mekanismer som automatiskt träder i kraft om USA skulle införa nya handelshinder eller tullar mot EU. Säkringen ger EU rätt att snabbt vidta motåtgärder utan att behöva gå genom långdragna procedurer hos Världshandelsorganisationen WTO.

”Detta är ett pragmatiskt beslut där vi skyddar europeiska företag och arbetstillfällen samtidigt som vi markerar att vi står upp för en regelbaserad handelsordning”, förklarar en annan ledamot i handelsutskottet som vill vara anonym.

Den europeiska stålindustrin, som sysselsätter hundratusentals människor i länder som Tyskland, Italien och Sverige, har följt förhandlingarna noga. Branschorganisationen Eurofer har tidigare varnat för att asymmetriska handelsavtal kan skada europeisk konkurrenskraft i en tid när stålindustrin redan kämpar med höga energipriser och global överkapacitet.

Beslutet i handelsutskottet kommer vid en kritisk tidpunkt i de transatlantiska relationerna. Med bara några veckor kvar till det amerikanska presidentvalet har osäkerheten kring framtida handelsrelationer växt. Analytiker pekar på att en eventuell Trump-administration skulle kunna införa omfattande nya tullar mot europeiska varor, särskilt inom bilindustrin.

Även om handelsutskottet nu har gett sitt godkännande måste hela Europaparlamentet rösta om avtalet innan det kan träda i kraft. Denna omröstning förväntas ske inom de närmaste veckorna.

Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär för handel, välkomnar utskottets beslut men varnar samtidigt för fortsatta utmaningar.

”EU-USA-relationen är fundamental för båda parter, men vi måste vara realistiska. Den globala handelspolitiken har blivit alltmer protektionistisk, och vi behöver verktyg för att skydda våra intressen”, kommenterar hon.

För EU:s del representerar detta en bredare strategi för att balansera öppenhet i handeln med skydd för europeiska värden och intressen. Kommissionen har de senaste åren utvecklat nya handelsinstrument, inklusive mekanismer för att bemöta ekonomisk tvång och otillbörlig konkurrens från statssubventionerade företag.

Analytiker menar att ”Trumpsäkringen” kan bli en modell för hur EU hanterar andra handelskonflikter i en allt osäkrare global miljö.